Videon är inte längre tillgänglig
Uppsalastudenten lyckades få med 26-åringen på blåsningen, genom att erbjuda honom 300 000 kronor för insatsen.
Syftet med den fejkade kidnappningen beskrevs i svepande termer som att studenten, som kommer från en företagarfamilj, skulle få uppmärksamhet i medierna som han senare kunde slå mynt av. Flera gånger hänvisade 26-åringen till kidnappningen av Siba-chefen Fabian Bengtsson.
– Idén var att fixa en fejkad kidnappning. Om man använder medier som en plattform kan man skapa en personkult. Jag var massmediegeniet bakom den här kuppen, förklarade mannen.
När läkarstudenten på tisdagen fortsatte sin berättelse var han mångordig, extremt detaljerad och hade svårt att hålla sig till ämnet, vilket rättens ordförande flera gånger påpekade.
26-åringen beskrev hur han i huset i Västerbotten, där offret enligt åtalet hölls fången, pratade med Uppsalastudenten i många timmar. Relationen mellan dem var komplicerad och spänd, 26-åringen var avundsjuk på den rikare mannen och det uppstod rivalitet dem emellan om den 23-åriga kvinnan, påstod han.
- Under samtalet flippar det ut. Jag berättar att jag ska fria till NN (kvinnan).
Då ska Uppsalastudenten ha sagt att hon inte går att lita på och att de har haft en relation.
- Jag ser rött. Det blir ett jävla tumult.
De började slåss, läkarstudenten påstod att han hotade med att slå ut tänderna på Uppsalastudenten — inte dra ut dem som det hävdas i åtalet.
Han hävdade också att de hade haft planer på att plantera bevis hos en påstått rivaliserande företagarfamilj i Linköping. Det skulle ha ingått i planen på att Uppsalastudentens familj ska bli herre på täppan i hemstaden.
Den åtalade vände sig flera gånger direkt mot målsägaren, var hätsk och beskyllde honom för lögner. Rättens ordförande påpekade flera gånger att han skulle tala direkt till honom i stället.
Det hettade till när åklagare Lars Hedvall skulle börja sin utfrågning av läkarstudenten. Rättens ordförande tvingades genast avbryta honom och påpeka att han bara skulle svara på frågor.
- I din berättelse känner jag igen en procent från förundersökningen, 99 procent är helt nytt. Hur kommer det sig? undrade Hedvall.
- NN (Uppsalastudenten) är min kompis, jag golar inte på mina kompisar.
- Men nu har du ju gjort det i en och en halv dag, sade åklagaren.
- För att han har tagit min kvinna och ljugit så att jag ska hamna på Kumla.
I förhör har 26-åringen sagt en rad saker som inte alls stämmer överens med berättelsen i rättssalen. För att hävda sig, inte "framstå som en fattig nolla", av respekt för kvinnan, och för att skydda sin "huvudman", Uppsalastudenten, förklarade han.
- Jag ljuger poliser rakt upp i ansiktet om jag känner för det. Jag har noll respekt för dem. Jag har ingen skyldighet att samarbeta med polisen. Jag skiter i det.
Målsägarbiträdet Ylva Orrenius undrade hur 26-åringen hade tänkt sig upplösningen av hela historien.
- Vi hade planerat att mot slutet anlägga en brand i huset med NN (Uppsalastudenten) i källaren, ringa polisen, sätta dit NN (fångvaktaren).
Spåren skulle sedan leda till sonen i den påstått konkurrerande företagarfamiljen.
26-åringen påstod också att om inte han och fångvaktaren hade anlitats skulle målsägaren ha kopplat in några andra.
Den som slutligen satte dit dem var målsägarens inneboende, hävdar läkarstudenten, som ska ha känt till planerna men inte deltagit.
Efter 26-åringens berättelse frågade åklagaren Uppsalastudenten om det låg någonting i den.
- Nej, absolut inte, svarade han.
Studentens biträde Ylva Orrenius drog slutsatsen att 26-åringen nu ljuger för att försöka rädda sitt eget skinn.