Efter tre timmar på en stol hos Kronofogden kan jag lätt konstatera att en exekutiv auktion av ett objekt som Tierp Arena är en oerhört sällsynt historia.
Och ett på många sätt komplicerat ärende.
Det avhandlades en mängd siffror, teknikaliter och lagtekniska krångligheter innan vi stod där med Sturup Raceways-ägarnas ”skambud” på 20 miljoner kronor.
Men – konkursförvaltaren, Swedbank och Kronofogdmyndigheten verkade mest nöjda över att få saken ur världen.
Med tanke på affärens dignitet var det inte konstigt att morgonen innehöll ett par frågetecken, men att så många frågetecken skulle hopas inför en så uppmärksammad budgivning trodde jag inte.
Som vilka nyttjanderättsavtal som påverkas av ett köp, vad som egentligen ingår i fastighetsköpet, och vad som är fast och lös egendom? Märkligt kan tyckas, då konkursförvaltaren fått i uppdrag att utreda just detta.
Största frågetecknet handlade om de 820 betongblock som omringar banan, som skulle vara högvilt för vilken motorarena som helst i Europa. Vem äger dem? Är de leasade? Lös eller fast egendom? Ingen visste.
Det spekulerades till och med om läktaren skulle uppfattas som lös egendom då den går att montera ner och transportera bort.
Att köpa en arena av Tierp Arena-slaget är ett stort risktagande. Det kan vi alla vara överens om. Det finns inte många som kan driva en sådan arena i Tierp, men det är väl också en av utmaningarna. Men 20 miljoner kronor måste anses som ett kap, även i denna värld. Jag bli inte förvånad om Sturup Raceways ägare färdigställer arenan och säljer den vidare för, säg, en kvarts miljard om ett par år. Det är vad den kan bli värd, om korten sköts rätt.
Mitt i denna miljonaffär kan jag inte undgå att tänka på de 87 miljoner kronor som konkursboet hade i fordringar. Framför allt de 20-talet leverantörer, allt från små till medelstora företag på lokal nivå i Tierp, som nu går helt lottlösa.
Följdfråga två: Spontana känslan är att det är bra att det är ett välkänt företag som tar vid, ett företag som vet vad motorsport är och som vet hur det är att driva en arenaverksamhet med fokus på motor. Men, vill vi ha samma ägare till de största banorna i Sverige? Det är kanske en fråga för konkurrensverket.