Tidigare skördat ensilage av rödklöver innebär nyttigare mjölk. Det visar en studie av Annika Höjer vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).
– Det är en extra nyttig mjölk som jag tror att det finns en efterfrågan på, säger hon.
Annika Höjer har tidigare läst till husdjursagronom vid SLU i Uppsala. Men det var vid hennes doktorsavhandling vid SLU i Umeå som hon upptäckte vilka effekter tidigare skördat ensilage hade.
– Jag har kunnat se en skillnad i vad man har för växtarter i fodret och på vilken tid man skördar. Rödklöver innehåller mer fytoöstrogener och även mer av essentiella fettsyror, som har visat sig ha goda hälsoeffekter, säger Annika Höjer.
– Rödklöver innehåller fytoöstrogener som kan leda till minskad förekomst av hormonberoende cancerformer som bröst- och prostatacancer. Den innehåller även fettsyror som har visat sig leda till en minskad risk för hjärt-kärlsjukdomar eller minska tillväxten av cancerceller. Men det är fortfarande osäkert, säger hon.
Annika Höjer menar att det behövs mer studier som kan visa att det är hälsosamt att få i sig dessa ämnen via mjölken varje dag. För om hennes resultat står sig, är detta ett bra sätt att få i sig näringsämnen. Men hon menar att det behövs ytterligare studier även på hur detta påverkar djuren i det långa loppet.
För bönderna skulle det innebära att man skördar flera gånger varje säsong, men att man får ut mindre ensilage för varje skörd.
– Kanske kan man skörda fyra skördar per säsong i stället för tre i södra Sverige och tre i stället för två i norra. Det kan innebära lite mer arbete men jag tror att det finns en efterfrågan på en sådan typ av mjölk. Och bönderna skulle kanske då kunna få mer betalt för den mjölken, säger hon.
Ett frågetecken som kom upp under studien var att mjölken från kor som ätit foder från norra Sverige var mer näringsrik, än den från södra Sverige. Det är alltså inte säkert att det ger samma resultat över hela landet, menar hon. Detta är någonting hon kommer att arbeta vidare med.
Hon kommer även att fortsätta med att titta på hur man kan förändra halten av näringsämnen i växter som används till foder. I framtiden önskar hon kunna studera den effekt mjölken har på människor som konsumerar den en längre tid.
– Det är inte riktigt mitt kompetensområde och jag skulle gärna samarbeta med någon för att få ett svar på den frågan, avslutar Annika Höjer.