Riskanmälan mot Akademiska

Vårdförbundet anser att sjuksköterskorna inte längre kan göra ett bra jobb. Neddragningarna av antalet vårdplatser har lett till konstanta överbeläggningar och det äventyrar vården av patienterna.
Så här ser det ut på en av sjukhusets avdelningar i dag:
För att ha beredskap att klara överbeläggningarna har personalen inrett två extra rum, i ett kontor och i en dusch. I kontorsrummet får patienterna samsas med skrivbord, dator och några stolar.

Det vitkaklade duschrummet är nödtorftigt inrett med en läslampa hängande på en handdukstork. En meter från en toalett står ett rullbart sängbord där patienten förväntas inta sina måltider.
– Patienter kan ligga i en vecka så här. Det gör det svårare för personalen att ha koll och ger en mycket dålig arbetsmiljö, säger sjuksköterskan Christine Lindkvist, från Vårdförbundet.
Maj Wineström som är huvudskyddsombud tror inte allmänheten förstår hur illa det är.
–  Patienter placeras ut på avdelningar där inte personalen har rätt kompetens för att behandla dem. Det skapar både osäkerhet och stress. Risken för felbehandlingar ökar, säger hon.

Neddragningarna har också ökat arbetstempot. Erika Mård som är sjuksköterska vid barnklinken vittnar om hur de i infektionstider tvingas förkorta eller helt avstå från sina raster för att hinna med.
– Nu är det infektionssäsong och vi har öppnat fler vårdplatser för att klara belastningen. Vi springer mellan patienterna. Vi slänger i oss maten för att hinna med, får ta extra pass, jobbar över. Jag har jobbat ett år som sköterska och jag brinner för mitt arbete, men det är tufft. Flera av dem jag pluggade med har redan gått ned i tid för att orka, säger hon.

Vårdförbundet anser att botten är nådd, men att sjukhusledningen inte förstår det.
– De säger att vi ska bli effektivare. När vi frågar oss hur så får vi svaret att vi måste lösa det själva, säger Maj Wineström.
Nu har Vårdförbundet med stöd av Upplands allmänna läkarförening-Saco gjort en så kallad 6,6a-anmälan till Arbetsmiljöverket mot hela Akademiska sjukhuset.
Det innebär att sjukhusledningen måste göra riskanalyser och handlingsplaner för hur neddragningar och överbeläggningar som kan leda till arbetsmiljöproblem ska kunna undvikas.
– Vi hade samma situation för ett par år sedan. Då gjorde vi en anmälan och det blev bättre. Men sedan våren 2012 har situationen försämrats igen. I september 2012 hade Akademiska 2,1 överbeläggningar på 100 patienter. I december 4,2 per hundra, säger Annika Jonasson, ordförande i vårdförbundet.
Mycket beror också på sjuksköterskebristen som har lett till att flera avdelningar får stänga.
– Men vem vill jobba på ett sjukhus under såna här förhållanden.
Hur ska då sjukhuset klara sin budget. Sparkravet är på 220 miljoner i år?
– Vi behöver fler vårdplatser och mer resurser. Vi vill ha en sjukvård som fungera till 100 procent, inte bara till 70, säger Maj Wineström.

Sjukhusledningen för Akademiska är på konferens på Wiks slott och hänvisar till HR-chefen för medicin thoraxdivisionen, Inga-Lill Andersson, som jobbar med frågan.
Hon säger att ledningen kommer att träffa fackförbunden för att diskutera situationen.
– Vi har bjudit in för en dialog. Vi ska se hur utvecklingen är när det gäller överbeläggningar, ohälsotal, stressrelaterade skador och rutiner vid riskbedömning vid överbeläggningar, säger hon.
Enligt vårdförbundet fick sjukhuset kritik för samma sak för knappt ett år sedan?
– Vi har brustit där. Rutinerna är relativt nya och har tappats bort i arbetet. Vi kommer att se över dem, säger Inga-Lill Andersson.
Hur sjukhuset ska komma till rätta med överbeläggningar kan hon inte svara på.