Protester mot byggen har hjälpt

Sommaren 2007 sa byggnadsnämnden ja till planer på sexvåningshus i Seminarieparken i Uppsala. Det rörde sig då bara om ett förslag på ett tidigt stadium. Det enda parti som sa nej var Centern som tyckte att husen skulle bli för höga.
I juni i år fick byggnadsnämndens ett färdigt förslag till detaljplan som bestod av 250 lägenheter i hus upp till sju våningar. Återigen sa Centern nej medan socialdemokraterna tyckte att förskolan var felplacerad. I övrigt var det inga protester. Mycket stod på spel. Byggföretaget NCC hade köpt tomten för 140 miljoner och dessutom lagt ner åtskilliga miljoner på olika planförslag.

I och med att planerna blev kända sommaren 2009 vaknade opinionen. "Såren blir svårläkta", "Politikerna har fått storhetsvansinne" och liknande hette det i ett par av de många insändarna i UNT.
Lennart Littorin som bor intill Seminarieparken började ringa runt till politikerna och protesterna växte.
- Många tyckte att det fick vara nog med okänslig arkitektur och byggande på Uppsalas grönytor. Det här blev nog större än vad politikerna räknat med.
Ett så kallat samrådsmöte i september lockade ett hundratal personer. Under mötet förklarade en folkpartist i byggnadsnämnden att hon ville se en rejält bantad byggplan. Det oväntade beskedet rev ner applåder och planen började vackla.
- Jag tror att det uttalandet blev lite av en chock för byggnadsnämndens ordförande, kommenterar Lennart Littorin.
Kort senare meddelade kommunstyrelsen att planen behövde omarbetas och därmed stoppades det liggande förslaget.

Ett parallellfall är planerna på 250 villor i Marielund öster om Uppsala. I september lades projektet på is och alliansen sprack efter protester från boende i området.
Liv Hahne (M) betecknar Seminariet och Marielund som unika ärenden.
- Att politikerna svängt så här långt fram i processen har jag inte varit med om under mina 27 år i byggnadsnämnden.
Orsakerna är enligt Liv Hahne dels att det är valår, dels att många tycker att det byggs för mycket på Uppsalas grönytor.
Även tidigare stadsbyggnadsdirektören Ingvar Blomster tror att en viss valårseffekt har spelat in.
- Partierna såg en chans att profilera sig, säger han. I tider när det inte är så stort tryck att bygga bostäder, ungefär som det varit i somras, kan det vara frestande för politikerna att lyssna mer på en opinionen, säger Ingvar Blomster.

När förslaget till detaljplan för Seminariet var uppe i byggnadsnämnden i juni kunde partierna ha protesterat, varför gjorde man det inte då utan svängde först under hösten?
- Det pågick en diskussion i partiet och dessutom uppstod en stark opinion, förklarar Alberto Cortés (FP). Att det är valår har inte spelat någon roll alls.
Även socialdemokraterna har svängt. Monica Östman, (S), vice ordförande i byggnadsnämnden, förespråkar numera betydligt färre lägenheter i Seminariet.
- Beslut i den här typen av frågor påverkas inte av att det är valår, säger hon.
Enligt Monica Östman har socialdemokraterna hela tiden drivit linjen att stora grönytor ska bevaras i Seminariet.

UNT: Varför protesterade du i så fall inte mot den kraftiga exploateringen när ärendet var uppe i byggnadsnämnden i juni?
- Partiet har inte ändrat uppfattning, vi har nu bara tydliggjort vår uppfattning.

Protester mot byggen har hjälpt

Den senaste månaderna har två stora byggplaner spruckit sedan politikerna svängt efter kraftiga protester.- Jag har aldrig varit med om något liknande. En förklaring är att det är valår, säger byggnadsnämndens ordförande Liv Hahne (M).