Det visar amerikanska och svenska forskare i en ny studie, som publiceras i vetenskapstidskriften PLoS ONE.
– Våra mätningar visar tydligt att de båda formerna av kronisk trötthet inte bara är några inbillade tillstånd, utan att patienterna har påtagliga biologiska förändringar, säger Jonas Bergquist, professor i analytisk kemi och neurokemi vid Uppsala universitet.
Studien omfattar 43 patienter med kroniskt trötthetssyndrom, 25 patienter som besvärades av ständig trötthet efter en borreliainfektion och tio friska försökspersoner. På alla togs vid upprepade tillfällen prover från vätskan som omger hjärnan och nerverna i ryggmärgskanalen.
Proverna analyserades med avancerade nya tekniker, som gör det möjligt att mäta förekomsten av flera tusen olika proteiner i ett och samma prov.
Analyserna visade att flera hundra av proteinerna hos patienterna med kroniskt trötthetssyndrom inte påträffades hos patienterna som haft borrelia eller hos friska personer.
– Även dessa grupper har dock en egen unik proteinprofil, som både skiljer dem från varandra och från patienter med kroniskt trötthetssyndrom, säger Jonas Bergquist.
Forskarna hoppas att mer detaljerade analyser av dessa skillnader ska ge helt nya kunskaper om själva mekanismerna bakom kroniskt trötthetssyndrom och ständig trötthet efter borrelia. De hoppas också få kunskap om varför restsymtom som trötthet kan finnas kvar under lång tid efter till synes färdigbehandlade infektioner i hjärnan.
– En intressant iakttagelse är att förhöjda halter av flera ”inflammationsproteiner” fanns enbart hos patienterna med kroniskt trötthetssyndrom. Det tyder på att en pågående låggradig inflammation i hjärnan kan vara en orsak till patienternas besvär. Även proteiner som står för reparationsmekanismer i hjärnan verkar vara förändrade, säger Jonas Bergquist.
På litet längre sikt hoppas han att de nya kunskaperna ska bidra till nya, bättre behandlingar av de båda formerna av kroniskt trötthet.
– Men mera näraliggande i tid är nog att utveckla nya diagnostiska verktyg som bygger på mätningar av några av proteinerna som skiljer grupperna åt. I dag diagnostiseras kronisk trötthet helt utifrån patienternas sjukhistoria. Därför finns ett stort behov av mer objektiva test, inte minst i tvister mellan patienter och försäkringskassan, säger Jonas Bergquist.
Proteiner avslöjar trötthet
Många hundra proteiner i ryggvätskan hos personer med kroniskt trötthetssyndrom skiljer sig från proteinerna hos friska personer. Också personer med svår trötthet efter att ha haft en borreliainfektion har en speciell ”proteinprofil” i ryggvätskeprover.
40 000 lider av kronisk trötthet
Omkring 40 000 personer i Sverige beräknas ha kroniskt trötthetssyndrom eller myalgisk encefalomyelit, som sjukdomen också kallas. I diagnosen ingår att under minst ett halvår ha ständigt handikappande trötthet, som inte kan förklaras av sömnbrist, depression eller någon annan sjukdom. Andra vanliga symtom är huvud-, muskel- och ledvärk, minnesstörningar.
Borrelia är en bakterieinfektion som sprids av fästingar. Infektionen behandlas med antibiotika. I sällsynta har patienterna efter avslutad behandling kvarstående symtom liknande dem vid kroniskt trötthetssyndrom.
Hittills har det saknats laboratorietester för att ställa diagnos av de båda tillstånden.