Valfriheten för patienterna ökar, säger alliansen. Men oppositionen befarar att följderna för Akademiska sjukhuset blir förödande.
Under 2012 ökade landstingets kostnader dramatiskt för rehabilitering av hörselskadade i Uppsala län. Orsaken var att vårdval införts.
Genom vårdvalet fick privata företag större möjligheter att etablera sig på marknaden. Tidigare hade patienterna behövt en remiss för att exempelvis skaffa en hörapparat, medan de numera i princip kan gå in från gatan och göra en ansökan.
Förändringen sjösattes 2011 och kostnaderna för hörselrehabilitering nästan fördubblades på ett år, från 15 till 27 miljoner kronor för att året därpå falla ner till 22 miljoner.
Antal personer som sökte hörselvård ökade kraftigt men genom att fler vårdföretag tillkom halverades patienternas väntetid från två till en månad.
Alliansen brukar lyfta fram att vårdvalet ökar tillgängligheten medan motståndarna pekar på ökade kostnader.
Landstinget i Uppsala är på väg att ta stora kliv inom vårdvalet.
2009 tog landstinget ett första steg och införde vårdval för vårdcentraler.
Inom den specialiserade vården, som främst bedrivs på sjukhusen, har vårdval till en början införts inom smala områden som psoriasis.
Men den borgerliga alliansen i Uppsala breddar nu vårdvalet och från april
konkurrensutsätts den specialiserade öppenvården inom såväl ögon som öron-näsa-hals.
Akademiska sjukhuset ska då börja tävla med vårdföretagen om patienterna. Det oroar Anna Rask-Andersen, vice ordförande i Upplands allmänna läkarförening.
– För att bedriva forskning och utbildning behöver Akademiska sjukhuset ett visst patientunderlag. Men om många patienter i och med vårdvalet väljer privata vårdföretag försämras förutsättningarna att bedriva utbildning och forskning vid Ackis.
Anna Rask-Andersen tror även att vårdvalet kan öka kostnaderna.
– Alla företag som godkänds för vårdval får etablera sig och det finns inget tak för hur många patienter de får ta emot.
Vidare befarar hon att vårdgivare kan göra omotiverade undersökningar för att på så sätt tjäna mer pengar.
Samtidigt betonar hon att det är bra med valfrihet för patienterna och positivt att landstingets monopolliknande ställning som arbetsgivare utmanas.
Den rödgröna oppositionen i landstinget säger nej till vårdval inom ögon och öron-näsa-hals och skriver att det riskera att få ”förödande konsekvenser för framförallt Akademiska sjukhuset”.
Om de vinner valet i höst vill S och V stoppa privata vårdgivare från att fritt etablera sig medan MP i första hand vill utvärdera modellen med vårdval.
De borgerliga partierna tonar ner farhågorna. Alliansen menar att avtalen med vårdföretagen är skrivna så att det inte ska bli några negativa konsekvenser för Akademiska sjukhuset eller vården i stort.
Exempelvis ska privata vårdgivare vara tvungna att ta emot läkarstudenter om Akademiska sjukhuset tappar så många patienter att läkare under utbildning får för få fall att ”öva” sig på.
Landstingsrådet Lina Nordquist (FP) säger att hon ser tre stora fördelar med vårdvalet.
– Dels kan patienterna välja utförare, dels blir det fler som får vård genom att antalet vårdgivare ökar. Dessutom är det bra att det blir fler arbetsgivare så att anställda som inte trivs kan byta jobb.
– Men inom vårdområden där efterfrågan är i stort sett omättlig, exempelvis psykoterapi, måste vi hålla noggrann koll så att inte kostnaderna drar iväg.