Videon är inte längre tillgänglig
Urban Säfwenberg, chef för akuten, sade upp sig förra veckan, sjukhuschefen Marie Beckman Suurküla i onsdags. Kurt Memmert, chef för allmänpsykiatrin, avgick i torsdags och på fredagen meddelade Michael Gårdebäck, divisionschef för akut- och rehabdivisionen, att han slutar. Michael Gårdebäck har kritiserats av personalen. Nu anser han sig inte längre ha det förtroende från sina medarbetare som behövs för att kunna skapa ett stabilt arbetsklimat på akuten och få ner väntetiderna.
De senaste avhoppen är bara några i en lång rad de senaste åren inom landstinget. Sedan 2005 har sex av tio toppchefer lämnat sina jobb. På mellannivå handlar det om att 50-tal. Anledningarna är olika. Vissa har fått sparken eller tvingats avgå. Andra har slutat självmant.
Marie Beckman Suuküla går därför att hon inte klarat att vända Akademiska sjukhusets ekonomi. Nya sparkrav på flera hundra miljoner kronor väntar sjukhuset nästa år och för det krävs en ny direktör, resonerar Suurküla. Vem som ska ta över är inte klart.
Den som får jobbet kommer att ha en svår uppgift framför sig. Trots tio år med underskott är inte politikerna villiga att skjuta till mer pengar. Så sent som på fredagen sade landstingsstyrelsens ordförande Erik Weiman (M) att Akademiska sjukhuset inte kommer att få några extra resurser för att klara sig ur den ekonomiska knipan. Mer pengar kommer bara att späda på sjukhusets utgifter, anser han.
Det tror dock Christer Sandahl vid Karolinska Institutet i Stockholm är helt fel väg att gå. Han är professor i samhälls- och beteendevetenskap med inriktning på vårdvetenskap och sysslar dessutom med ledarskapsutveckling inom vården.
– Ska man göra så här stora förändringar så måste vården under en övergångsperiod få ordentliga resurser. Det går inte att spara sig ur en sån här situation, då brakar allt ihop till slut. Man måste tänkta om och satsa de resurser som krävs, säger han.
Du sysslar med ledarskapsutbildning. Vad ska en ny chef för Akademiska göra?
– Att bara kliva in och fortsätta som förut tror jag inte är möjligt. Då kommer han eller hon att misslyckas och sluta om ett par år. Jag skulle sätta mig ner med politikerna och förhandla fram en rejäl budget och en plan för omställningsarbetet för att ta jobbet, säger Christer Sandahl.
Han anser att det finns en ”enorm” besparingspotential inom sjukvården. För att utnyttja den måste en helt ny modell för sjukvård skapas. Det kan handla om att personalen arbetar mer i team och att läkarrollen stöps om. Sådana processer pågår på vissa ställen.
– Men för att kunna spara på lång sikt så måste man investera, ställa ordentliga resurser till förfogande under fem eller tio år samtidigt som man genomför omstruktureringar. Efter det kan man skörda vinsterna av arbetet.
Politikerna anser att det ska gå ändå. Hur ska en så negativ spiral som Akademiska sjukhuset är inne i brytas?
– Det är svårt utan resurser. Ledarskap kräver att man bygger tillit och trovärdighet hos personal och patienter. Om man inte kan visa att det är möjligt så kommer man att misslyckas igen. Under 90-talet gjorde man nedskärningar på liknande sätt och det resulterade bara i ökade sjukskrivningar hos personalen och att man tvingades nyanställa eller ta in bemanningsföretag, säger Christer Sandahl.