Myndigheten blöder, säger den ansvariga verksamhetschefen.
– Situationen är ohållbar. Vi har vid upprepade tillfällen tagit upp det med våra chefer. Jag vet inte om de högre cheferna och politikerna förstår hur allvarligt läget är. Det känns som att inget händer, säger My Eriksson, en av fyra socialsekreterare vid barn- och ungdomsenhetens norra distrikt, som nu går ut och berättar om problemen, bland annat i en insändare i UNT.
UNT berättade i mitten av maj i år att socialnämnden för barn och unga antog ett handlingsprogram för att komma till rätta med personalflykten, som har varit ett känt problem i flera år. Efter det har problemen snarare ökat än minskat. Den enhet där socialsekreterarna nu slår larm har blivit av med hälften av personalen sedan i juni.
De fyra berättar om ett arbete som präglas av låga löner och en ström av ärenden som inte hinner betas av i den takt de kommer in. När erfarna socialsekreterare slutar och ersätts, som i många fall, med nyutexaminerade socionomer, förlorar myndigheten kompetens och de inkomna ärendena tar längre tid att behandla. Det är också lätt att inse att det kan vara svårt för en nyutexaminerad 23-åring, utan egen föräldraerfarenhet, att prata med föräldrar i en svår situation om hur man bör agera i sitt föräldraskap.
Samtidigt är man medveten om att det är en känslig verksamhet där man helt enkelt inte får göra fel. I förlängningen hotas rättssäkerheten i myndighetsutövningen samtidigt som LVU-placeringar riskerar att bli dyrare för kommunen.
– Kommer vi in tidigare kan vi hjälpa på ett annat sätt. Nu är det ofta så sent att det måste hända så mycket. Och man vill slippa LVU-placeringarna av 17-åringar som är riktigt dyra, säger Johanna Trost.
Ulrica Flink, tillförordnad myndighetschef på socialtjänsten håller med.
– Jag håller med helt och fullt. Myndigheten blöder. Så är det. Samtidigt har vår arbetsgivare, socialnämndenför barn och unga, inga ytterligare pengar att ge oss för att höja lönerna eller anställa fler handläggare, säger hon.
Under 2010 hade man en personalomsättning på 25 procent i socialtjänsten för barn och unga. Och målet var att till 2011 minska den till 15 procent, men i stället har problemen ökat och det finns enheter med en 50-procentig personalomsättning i år. En analys visar att många av dem som slutat har ökat sina löner med flera tusen kronor i månaden.
– Och vi kan inte nyanställa erfaren personal. Under hösten har vi haft flera sökanden med lång erfarenhet som har tackat nej för att löneläget är för lågt här. Men vi har en budget vi inte får överskrida. Höjer vi lönerna för handläggarna har vi ett minus på totalen. Det är en omöjlig ekvation, säger Ulrica Flink.
En av de erfarna socialsekreterare som slutat på den norra enheten är Titti Wästberg. Hon säger att det inte bara är lönen det handlar om.
– Jag har länge försökt diskutera arbetet, och utveckla arbetsmetoderna. Vi lämnar förslag och så bara försvinner de. Det finns så mycket kompetens i organisationen som man inte utnyttjar, och till sist tröttnar man. Och får man sen samma lön för ett lindrigare jobb, så varför inte? Säger Titti Wästberg.
Om problemen varit kända så länge, varför har det tagit så lång tid innan det händer någonting?
– Det här är inget man fixar på en kafferast. Vi tillsatte en utredning i juni. Man får tåla sig lite innan man ser resultat, säger Anders A Aronsson (FP), ordförande i socialnämnden för barn och unga.
Han säger att mycket av lösningarna måste komma från de ansvariga cheferna.
– Vi i nämnden sitter inte och detaljstyr verksamheten. Det är inte vi som anställer personal, säger Anders A Aronsson.