Oklart om frigående höns mår bäst
Inte ens experterna är helt eniga om frigående värphöns mår bättre än burhöns. En studie från Sveriges veterinärmedicinska anstalt, SVA, visar att frigående höns blir sjukare och har högre dödlighet.
Oddvar Fossum, biträdande statsveterinär, är tveksam. Hans studie av de olika produktionssystemen visar att hönsens befrielse ledde till både sjukare fåglar och kannibalism. Under de mest intensiva omställningsåren skickades betydligt fler döda värphöns in för obduktion till SVA än åren före omställningen.
- Under ett av åren var det till exempel tio gånger fler insändelser. Och det är fortfarande väsentligt fler höns som kommer in för obduktion från inhysningssystem för frigående höns än från anläggningar med bursystem, säger Oddvar Fossum.
Dödsorsakerna hos de frigående hönsen berodde delvis på parasit- och bakteriella sjukdomar som spreds via avföringen, delvis på hackning och kannibalism i flockarna. Oddvar Fossum tror att okunskap är en viktig orsak till den höga dödligheten.
- Naturligtvis har det spelat roll att nya system har införts som man har haft liten eller ingen alls erfarenhet av. Nu ser det betydligt bättre ut. Troligen för att djurägarna lärt sig hur de ska förebygga sjukdomarna.
Men faktum kvarstår: frigående höns - speciellt de som finns på ekologiska gårdar och vistas utomhus - exponeras för fler risker och sjukdomar. Stänger man in värphöns i burar håller de sig friskare. Ändå tycker Oddvar Fossum att frigående hönsproduktion är bättre och naturligare.
- Det är alltid en svår balans mellan kraven på en säker produktion och djurens välbefinnande. Jag har stora förhoppningar på inhysningssystem för frigående höns och är säker på att det kommer att gå bättre efter hand, säger Oddvar Fossum.
Enligt Åsa Odelros, som är rådgivare hos Föreningen för ekologisk fjäderproduktion, har problemen minskat drastiskt sedan omställningsåren. De bruna hönsen, som oftare utvecklade kannibalism, har till exempel i många fall bytts ut mot vita höns. Samtidigt har man arbetat aktivt med avel för att få fram individer som passar bättre i stora flockar.
Åsa Odelros håller däremot med om att frigående höns utsätts för mer risker.
- Det är bara att se till oss själva: Det är ganska självklart att vi drabbas av mer saker ju mer frihet och rörlighet vi har.
Enligt Jackis Lannek, zoolog på Jordbruksverket, ställer olika produktionssystem olika krav på djurägaren. Frigående höns innebär mer jobb, osäkrare produktion och högre kostnader.
Så vilka ägg ska man egentligen välja som konsument?
Att få ett entydigt råd på frågan är svårt. Att det är bäst att köpa svenska ägg är däremot samtliga experter ense om.
- Sverige är i princip världsledande på inredda burar och har i stort en bra djurhållning. Sedan beror det på vad man tycker är viktigt. Vill man att hönorna ska kunna gå och sprätta och dra upp en mask om de vill, ska man till exempel välja ekologiska ägg, säger Jackis Lannek.
Therese Schultz, vd för branschorganisationen Svenska Ägg, tycker att man ska välja de billigare buräggen om man värderar ekonomin högt. Bursystem innebär också hög stall- och livsmedelshygien samt mindre flockar. I en bur sitter 8 eller 10 hönor medan uppemot 30 000 frigående hönor ibland hålls i samma flock.
- Men om man värderar hönsens rörelsefrihet är det så klart bättre att välja ägg från frigående produktionssystem.
Så jobbar vi med nyheter