Den beräknade kostnaden för att bygga anläggningen har ökat från 650 miljoner kronor till 750 miljoner kronor efter en ny analys av prisbilden. Kommunens del av byggkostnaden är alltjämt 150 miljoner kronor. Prisökningen ska betalas av de företag och föreningar som väntas stå för merparten av byggkostnaden.
– 650 miljoner var den summa som redovisades för fullmäktige 2010 men siffrorna byggde på situationen under 2008. Den nya beräkningen från arenabolaget förklaras av normala kostnadsökningar sedan dess, säger Roger Jo Linder, kommunens samordnare för arenaprojekt.
Politikerna i kommunstyrelsen tar ställning till finansieringen på onsdag, innan fullmäktige den 10 juni väntas ge slutligt klartecken för kommunens löften. Därefter hänger allt på om arenabolaget lyckas samla ihop 600 miljoner kronor i banklån och bidrag från näringslivet och de föreningar som vill stötta arenan.
Enligt förslaget till avtal ska kommunen bidra med 150 miljoner kronor till arenabygget. Resten betalas via banklån på cirka 450 miljoner kronor till bolaget som står bakom planerna samt bidrag på drygt 100 miljoner kronor från företag och föreningar. Leasing av utrustning i arenan beräknas ge 25 miljoner kronor. Först när arenabolaget kan visa upp bindande avtal om lån och bidrag på totalt 600 miljoner kronor blir kommunen skyldig att skjuta till sina 150 miljoner kronor, enligt avtalsförslaget.
Kommunen ska också hyra lokaler i anläggningen för 15 miljoner kronor per år under 25 års tid. Enligt avtalsförslaget hyr Uppsala kommun 20 procent av tillgänglig tid i lokalerna. Men samtidigt beräknas hyresintäkterna för resterande 80 procent av tiden bara ge 38 miljoner kronor från evenemang, som idrott, konserter och konferenser. Beräkningen utgår från en beläggning på 45 procent under inledningsperioden.
Får kommunen betala överpris jämfört med andra aktörer?
– Totalt sett är det så att kommunen betalar mer för den tid man utnyttjar, men 95 procent av kommunens tid ska gå till skol-, ungdoms- och amatöridrott. Det finns ingen arena i den här klassen som klarar sig utan kommunalt stöd i dag, säger Roger Jo Linder.
I underlaget till politikerna redovisas också de fördelar som en arena i storformat väntas ge Uppsala kommun. Kritiska röster, bland annat hos Miljöpartiet och Vänsterpartiet i kommunpolitiken, anser att kommunens kostnad blir för hög och ifrågasätter de förväntade sidoeffekterna. Listan innehåller bland annat följande punkter:
* Nya jobb för mellan 500 och 700 personer under de närmaste tio åren efter byggstart. Efter fem år beräknas Uppsala kommun få en bruttoskatteintäkt på 86 miljoner kronor som en följd av arenan.
De nya arbetstillfällena omfattar både byggtiden, personal på den färdiga arenan, butiksanställda, nya företag och andra nyinvesteringar.
* Mellan 300 och 600 miljoner kronor per år i ”turistekonomiska effekter” när arenabesökare och konferensgäster bor och handlar i Uppsala.
* Mellan 135 och 170 miljoner kronor per år i ”kvarhållen köpkraft” när Uppsalabor inte längre behöver åka till andra kommuner för att besöka större evenemang. Siffran beräknas öka efter 5–10 år.
* Ökat värde på kommunal mark och fastigheter i närheten av arenan.
* Dessutom bedöms elitidrotten få bättre förutsättningar med den nya arenan samtidigt som Uppsala får ökad attraktionskraft som besöksmål och Uppsalaborna får möjligheter till nya upplevelser.