Knuffar, knytnävsslag och könsord. Det mötte Ebba von Hofsten när hon började jobba på Stenhagenskolan i Uppsala 2006.
Läraren Ebba von Hofsten, som är specialpedagog med många års erfarenhet, fick i uppgift att ta hand om några utagerande pojkar. Redan första dagen inträffade en avgörande händelse.
– En elev sparkade undan stolen när jag skulle sätta mig. Jag föll så hårt i golvet att det svartnade för ögonen, berättar hon.
Någon vecka senare skulle hon stoppa en elev från att skjuta i väg en fotboll i korridoren.
– Men han lyckades fälla mig till marken och jag slog i axel, huvud och höften.
Båda händelserna tror hon bidrog till de ryggskador hon besväras av än i dag.
Vid ett tillfälle sa hon åt en elev att ta upp en linjal han kastat på golvet. Hon fick då ett knytnävsslag i ansiktet med flera dagars huvudvärk som följd.
Samtidigt pågick en psykisk terror. Utrop som ”Vi ska knäcka dig”, ”Ditt jävla äckel”, varvades med könsord. Ebba von Hofsten berättar hur en elev tryckte en sladd mot hennes hals och sa att han skulle döda henne. En annan gång ska en elev ha hotat att kasta en stol på henne medan andra elever skanderade: ”Döda henne, döda henne!”
Föräldern Ingela Gidö tillbringade sex veckor i klassrummet för att skydda sin son från att bli slagen och spottad på.
– Första dagen kallade en av eleverna Ebba von Hofsten för jävla fitta. Jag blev alldeles stum. Samma typ av ord och kränkningar haglade sedan fritt. Det fanns alltid en hotfull stämning i luften, berättar Ingela Gidö. Eleverna vägrade röra böcker och annat som Ebba von Hofsten tagit i. Ibland tog de inte emot föremål från henne utan lät dem falla till marken.
En assistent i klassen har antecknat incidenter som inträffade under loppet av fyra dagar 2006. Assistenten utsattes då för flera knytnävsslag, blev slagen i ansiktet med en mössa, fick snöbollar kastade mot sig etc. Enligt Ebba von Hofsten fanns ingen psykologhjälp för eleverna och skolledningen erbjöd henne inget stöd.
– Vad ska jag göra, blev svaret från rektorn. När jag berättade vad jag utsatts för sa rektorn åt eleverna att vara snälla mot mig.
Ingela Gidö ger en likartad bild.
– När min son blev utsatt var svaret från skolledningen att de inte kunde göra något åt sådana elever.
Ebba von Hofsten säger att hon kontaktade facket och gjorde anmälningar om arbetsskador och arbetsmiljöproblem men utan resultat. Hon sov allt sämre, fick migrän och kände ångest inför varje arbetsdag. Trakasserierna från eleverna fortsatte med kommentarer som ”Nu är hon knäckt”, ”Hon orkar inte”. Efter några månader valde hon att sluta i klassen.
Agneta Erikson, dåvarande rektor vid Stenhagenskolan, säger att hon satte in mycket stöd i form av samtal med föräldrarna och med Ebba von Hofsten om vilka metoder som skulle användas.
Ebba von Hofsten har begärt arbetsskadeersättning för bestående ryggskador och psykiska besvär. Nyligen avslogs kraven av förvaltningsrätten som anser att det inte är bevisat att hennes problem orsakats av händelserna i skolan. Hon planerar att överklaga till kammarrätten.
– Jag var sjukskriven i drygt tre år fram till pensioneringen på grund av detta, det är tre förlorade år.
– Om en lärare tar för hårt i en elev kan det bli skadestånd, men drabbas en lärare händer oftast ingenting, säger Ebba von Hofsten.
Än i dag tycker hon att det är obehagligt att över huvud taget befinna sig i närheten av skolan.
– Det jag var med om var extremt. Men lärare som blir utsatta måste få bättre stöd än vad jag fick, det är oerhört viktigt i en sådan här situation.