De säger sig ligga långt fram i utvecklingen. Men att utvärdera nyttan är svårt.
Det råder en frejdig nybyggarstämning på många av Uppsalas större informationsavdelningar. Här försöker kommunikationsstrategerna hänga med i den rasande snabba utvecklingen av nya funktioner i sociala medier som Twitter, Facebook, Gowalla, med flera.
– Vi var andra svenska kommun på Twitter och den första som förde en dialog och inte bara la ut vår egen information, hävdar Lena Jansson, informationschef på Uppsala kommun.
Hon har fått uppdraget från den politiska ledningen att öka kommunens närvaro i de sociala medierna.
– Snabbheten i dialogen och räckvidden är de största tillgångarna. För oss finns en demokratiaspekt, vi vill öka vår öppenhet och transparens mot medborgarna och finnas där de finns, säger Lena Jansson.
En annan offentlig institution i Uppsala som lett utvecklingen inom sitt fält är Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Även om goda mått på nyttan av insatserna är en knäckfråga – det säger flera UNT talar med – så är Tina Zethraeus, informationschef på SLU, övertygad om de sociala mediernas möjligheter
– De är viktiga för vår image, för uppfattningen om oss, att vi inte bara ses som en stor tung myndighet, utan som något öppet och ungt, säger hon.
SLU startade redan 2006 en forskarblogg för diskussion om aktuella ämnen, som är i full swing än i dag. Nya bloggar är på gång och man har flera uppmärksammade You tubekampanjer bakom sig, för att nämna några av deras aktiviteter. Även om SLU är relativt erfaret i det här gemet så beskriver ändå Tina Zethraeus nuläget som en prövotid.
– Vi och många andra prövar oss fram för att se vilka arenor vi verkligen har nytta av. Det är viktigt att noga tänka igenom vad man gör så att man inte lägger för mycket tid på något som är för kortsiktigt. Men jag har egentligen svårt att se några negativa effekter, säger hon.
Om kommunen och SLU var tidigt ute så har Uppsala universitetsbibliotek vilat på hanen. Samtidigt har andra liknande bibliotek skjutit ut sig i den virtuella världen för länge sedan. Men efter ett grundligt förankringsarbete hos personalen och utredningar som ”Framtiden kommer alltid ” är man nu redo. Två deltidstjänster har tillsatts för ändamålet. En av dem har Ninna Wiberg, som är övertygad om att det här är rätt steg om biblioteket ska ses som modernt och intressant.
– Absolut. Vi vill inte framstå som en ointaglig koloss utan vara mer öppna och finnas i konversationen mellan våra användare, säger hon.
Hennes kollega Cecilia Peterson, som gjort mycket av förarbetet, kallar förankringen hos personalen ”en process”.
– Men jag tror att de flesta i alla fall tycker att det här är mer eller mindre relevant. Men vi ser inte social medier som någon allenarådande strategi, utan som ett av flera sätt att nå våra användare för information och dialog, säger hon.
Som myndighet som lyder under offentlighetsprincipen följer en lång rad klurigheter i hanteringen av flödet i medierna, som diarieföring, arkivering och gallring. Regeringen har som ett stöd tillsatt E-delegationen som vägleder och samlar på goda exempel på hur de nya kanalerna kan utnyttjas. Men man har också sett satsningar som inte blivit någon succé.
– En del har nog upplevt ett tvång att finnas i de här kanalerna. Det har lett till ogenomtänkta aktiviteter som skjuter bredvid målet och inte bjuder in till dialog, vilket ju är själva finessen med sociala medier. Men de goda exemplen blir bara fler, säger Lena Olofsson på E-delegationen.