Avkastningskravet på fem procent gäller för vårdcentralernas ersättning. Det innebär att de måste prestera ett överskott på cirka 35 miljoner kronor per år. För i år har dock kravet reducerats till tio miljoner.
- Avkastningskravet är en motsvarighet till vårdföretagens vinster där de som satsat pengar i bolaget får tillbaka det kapital de satt in. Vi har infört konkurrens inom primärvården och nu vill vi skapa samma villkor för privat och offentlig verksamhet, säger landstingsstyrelsens ordförande Erik Weiman (M).
Att vårdcentralerna måste göra nya besparingar är inte något bekymmer för Erik Weiman. Han anser att de ”väl klarar” sina krav idag med ett prognostiserat överskott på sex miljoner kronor för 2010.
Vad vinstpengarna ska användas till kan han inte svara på.
- Det kan gå till verksamheter som är knutna till primärvåden eller till någon annan verksamhet. Pengarna behövs för att trygga välfärden. Vi har mycket investeringar vi behöver göra, säger han.
Var vinsterna ska tas och vad systemet innebär för patienterna är inte klart. De vårdcentralschefer som UNT kontaktat har bara fått en övergripande information om avkastningskravet. Några förslag till rationaliseringar finns inte i dagsläget.
Primärvårdsdirektör Per Elowsson, som påpekar att förvaltningen varit med och tagit fram idén om ett avkastningskrav, ser dock flera möjligheter att spara in de tio miljoner som krävs i år.
- Bland annat genom att ge rätt läkemedel, göra rätt undersökningar och genom ett allmänt gnetande. Vi ska inte spara på personalen utan ge så bra vård och service som möjligt så att våra kunder är nöjda och vi kan få flera, säger han.
Frågan om hur avkastningskravet för ett helt år, 34 miljoner kronor, ska klaras tycker han än för tidigt väckt.
- Vi vet inte hur länge vi ska ha kravet och hur stort det ska vara. Hur stor ersättningen och våra intäkter är spelar också in. Det är ett dynamiskt förlopp. Inget är hugget i sten.
Tycker du avkastningskravet är bra?
- Det är inte orimligt. Är vi på en fri marknad så är vi på en fri marknad, säger Per Elowsson.
Den politiska oppositionen är dock kritisk till hela upplägget. Socialdemokraten Börje Wennberg (S) ”begriper inte hur alliansen tänker”.
- Bara för att de privata bolagen ska göra vinst så motarbetar man den egna verksamheten. På det här sättet får de landstingsdrivna vårdcentralerna mindre pengar.
Men de kan väl användas för nya investeringar?
- Varför först kräva att vårdcentralerna betalar ut pengar i vinst och sedan ge tillbaka dem igen. Jag vill använda skattepengarna för vård direkt. Det här är bara ett försök att skapa bättre förutsättningar för privata vårdcentraler. De kan välja att låta pengarna stanna i verksamheten, säger Börje Wennberg.
Erik Weiman anser dock att vården blivit mycket effektivare under de år alliansen haft makten.
- Vi tar inte in mer skatt men vi får ut mer för pengarna, säger han.
Vad som händer om avkastningskravet leder till att fler vårdcentraler går dåligt kan Erik Weiman inte säga. Men det kan bli fråga om utförsäljningar som i Öregrund, Nyby och Bålsta.
- Håller de inte måttet så kan vi överväga att sälja ut flera. Men jag är trygg med att de vårdcentraler vi har i egen regi klarar kraven, säger han.