Medelhavskost förlänger livet

Det visar en svensk studie, som publiceras i nätupplagan av facktidskriften American journal of clinical nutrition.
– Våra resultat ger ytterligare stöd för hälsovinsterna av att äta en mer medelshavslik kost. Samtidigt ser jag dem som en varningssignal när det gäller effekterna på lång sikt av att dra ner på kolhydraterna och äta mycket animaliskt fett och proteiner, säger forskaren Per Sjögren vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.

Tillsammans med professor Tommy Cederholm är han huvudansvarig för studien, som omfattar 924 äldre män i Uppsala. I samband med att männen genomgick en hälsokontroll vid 70 år fick de också under en vecka registrera allt de åt och drack. Utifrån svaren har forskarna med hjälp av ett speciellt poängsystem räknat ut vilka som ätit mest respektive minst likt några olika kostbudskap, bland annat så kallad Atkinsdiet och medelhavskost.
Atkinsdieten är snål på kolhydrater, men rik på fett och proteiner. Medelhavskosten innehåller mer av fisk, frukt och grönt – och en del alkohol –, men bara litet av rött kött och mejeriprodukter.

Under i genomsnitt drygt tio år som männen följts upp efter hälsokontrollen och kostregistreringen dog 215 av dem, varav 88 i någon hjärt-kärlsjukdom. Men dödligheten var inte lika för dem som åt Atkinslik respektive mer Medelshavslik mat.
– Överlevnadschanserna var högst för dem som låg närmast en medelhavsdiet. Omvänt var dödligheten, i synnerhet i hjärt-kärlsjukdomar, förhöjd bland dem som åt mer likt Atkinsmodellen, säger Per Sjögren.

Kan den förhöjda dödligheten bland männen som åt mer likt Atkins bero på att de redan från början varit mer sjuka och därför skurit ner på kolhydraterna i hopp om att kunna förbättra sin hälsa?
– Nej, när männen gjorde sin kostregistrering var alla fortfarande friska. Dessutom förekom vid den tidpunkten ännu ingen utbredd debatt i Sverige om vare sig Atkins eller andra kolhydratfattiga dieter, säger Per Sjögren.
Samtidigt påpekar han att männen som åt mest likt Atkins i studien inte hade någon extremt kolhydratsnål kost. Av deras totala energiintag kom 43 procent från kolhydrater och 38 procent från fett. 43 procent kolhydrater ligger till exempel betydligt över de gränser för kolhydratintag som Atkins förespråkade och än mer över de mängder som den svenska allmänläkaren Annika Dahlqvist och andra anhängare av så kallad LCHF-kost propagerar för.
– Men om redan en kosthållning med 43 procent kolhydrater ökar dödligheten är det svårt att tänka sig att en ännu mycket mer kolhydratfattig kost inte skulle ha någon negativ inverkan på överlevnadschanserna, i alla fall om fett- och proteinkällorna i huvudsak är animaliska, säger Per Sjögren.

Den nya studien är gjord på äldre män och Per Sjögren betonar att resultaten av den inte utan vidare kan överföras till att gälla även för kvinnor och personer i andra åldersgrupper.
– För några år sedan visade dock en annan forskargrupp i en studie på medelålders kvinnor i Uppsala sjukvårdsregion att dödligheten var förhöjd bland dem som åt minst av kolhydrater och mest av proteiner, säger Per Sjögren.