Den här veckan mäter alla storkök som drivs av Uppsala kommun hur mycket mat som slängs. Totalt handlar det om 36 kök på skolor, förskolor och äldreboenden som ska väga sitt matavfall. Projektet kallas Ta hand om maten och målet är att om 20 veckor ha minskat maten som slängs med tio procent.
– Senast vi jobbade intensivt med matsvinn var 2010, nu tar vi ett omtag. Man måste vara på i de här frågorna, annars blir det ingenting, säger Björn Carlsson som är kommunens kostchef.
Enligt Livsmedelsverket slänger vi i snitt 30 kilo fullt ätbar mat per person och år. En studie från konsumentföreningen Stockholm visar att innehållet i var femte inhandlad matkasse hamnar i soporna.
Att vi slänger så mycket har olika orsaker, säger Margareta Frost-Johansson vid Hushållningssällskapet. Hon driver det nationella projektet Mindrematsvinn.nu och tycker att alla som ansvarar för storhushåll borde ta reda på varför maten hamnar i soporna. För att göra det måste man analysera vad som har hänt med maten innan den hamnar på tallriken.
– Slängs exempelvis potatis måste man fråga sig varför. Är den är sönderkokt? Beror det på att man valt fel sort? Är det fel temperatur i tillagningen eller har maten hållits varm för länge?
Det låter nästan som om det är kökspersonalens fel att eleverna slänger?
– Ja, litegrann. Lagar man till många handlar det om att laga i omgångar, ingen mat blir god av att varmhållas länge.
Men kökspersonalen kan naturligtvis inte lastas för allt matsvinn. Även eleverna har ansvar och faktum är att mest mat slängs när det serveras populära rätter.
– Då tänker eleverna wow och så tar man extra mycket, som man sedan inte orkar äta upp, säger Margareta Frost-Johansson.
Långa matköer är också en bov som gör att elever lassar på för mycket mat, mat som kanske inte äts upp. Skolorna borde därför schemalägga lunchen så att maten inte konkurrerar med att hinna ut på rast, anser Margareta Frost-Johansson.
– Men det handlar också om att vi som lever i dag inte har upplevt hur det är att inte ha mat för dagen. Vi har kommit så långt från produktionen av mat att vi inte har respekt för det arbete som lagts ner.
I Uppsala kommuns storkök har man inte analyserat varför mat slängs, men kostchef Björn Carlsson tror inte att det beror på att personalen behandlar livsmedlen fel.
– Nej, vi har väldigt välutbildad personal. Jag tror snarare att en förklaring är just att måltidssituationen är stressig. Det är korta luncher, eleverna har bråttom och lassar på mycket på tallrikarna för att man inte hinner köa igen.
Vad kan vi då vinna på att slänga mindra mat? Förutom att spara pengar skulle miljön tjäna på att mindra mat produceras.
– Minskar vi det vi slänger kan vi också minska vår överproduktion av mat. Då får vi ner den miljöbelastning som produktionen innebär, säger Ingrid Strid, som är forskare vid SLU.
Att producera kött kräver till exempel mycket foder till djuren. Foder som ska odlas med hjälp gödselmedel och traktorer som förbrukar diesel. Odlad mark släpper också ifrån sig växthusgas och djuren själva släpper ifrån sig metan.
Hur är det då med det gamla argumentet att barnen i Afrika inte har mat för dagen och att man därför inte ska slänga mat?
– Det argumentet håller även om vi inte kan skicka ner vår överblivna mat. Tar vi massor av resurser i anspråk för att göra de rika ländernas mat så blir världsmarknadspriset på resurserna högre, och då har de fattigaste länderna inte råd att producera mat, säger Ingrid Strid.