"Många städare utnyttjas"

– Det finns företag som efterfrågar att de anställda inte kan reglerna, säger Gesa Markusson, ombudsman på Fastighets.
Enligt henne är ungefär fyra femtedelar av städföretagen seriösa och en femtedel skumraskföretag. Gesa Markusson menar att problem med låga löner och dåliga villkor har ökat sedan det 2008 blev tillåtet för arbetsgivare att avgöra om arbetskraft från länder utanför EU ska anställas.

Tidigare prövades behovet av Arbetsförmedlingen. Nu räcker det att arbetsgivaren försäkrar Migrationsverket att lön och arbetsvillkor är i nivå med svensk standard.
– Vi hade 1 000 ansökningar om utländska städare enbart i Stockholm i fjol. Företagen hävdar att de inte kan hitta någon med rätt kompetens här, men den kompetens de vill ha är att kunna hålla käft och inte bråka om lönen och andra villkor, säger hon.

Enligt Gesa Markusson finns det företag som har satt detta i system. Lasse Fischer, ombudsman på Kommunals huvudkontor, berättar hur det kan se ut:
– Två personer fick bo i en skrubb tillhörande företaget och de utlovades löner som de inte fick.
Lasse Fischer uppger att de utländska städarna kanske tjänar omkring 2 000 kronor i månaden i hemlandet.
– Här får de 10 000, men det är ju ändå långt under kollektivavtalet.
Förutom den nya arbetskraftinvandringen från ”tredje land” är papperslösa en målgrupp för oseriösa städföretag.
– De kan jobba tio timmar för fem timmars lön. Vad har de för val? De kan ju inte gå till polisen eftersom de är rädda för att bli utslängda ur landet och om de säger något hotas de av arbetsgivaren, säger Gesa Markusson.

Vad kan facket göra?
– Vi vet ju ofta inte om var de här företagen finns, men vi försöker jaga dem och jobbar ibland tillsammans, fack och arbetsgivare.
Gesa Markusson är inte emot regeln om att enkelt kunna anställa från länder utanför EU.
– Det är inget problem att man får ta hit folk. Problemet är att ingen kontrollerar att de får de villkor de utlovas.
Facken når inte företag som inte tecknar kollektivavtal. De är fria att betala de löner som de kommer överens om med de anställda.
– Det finns inget som bestämmer vad som minst ska betalas. Vi har ingen sådan lag i Sverige, konstaterar Lasse Fischer.
När det gäller skattefusk anses inte städbranschen vara mer utsatt än någon annan bransch.
– Det går inte att peka ut den specifikt, säger Jan-Erik Bäckman analyschef på Skatteverket.