Läxor är orättvisa, vissa kan få hjälp hemma och andra inte. Så motiverar Giggi Thomsson, rektor på Stenhagenskolan varför hon kan tänka sig att göra sin skola läxfri. Även Roger Andersson, rektor för Gåvsta och Stavby skolor kan tänka sig det, och förklarar: ”Enkelt, skolarbetet görs i skolan”.
De är inte ensamma om sina åsikter. Varannan kommunal rektor och var tredje friskolerektor av de över 40 grundskolerektorer som svarat på UNT:s läxenkät, skulle kunna tänka sig att göra sin skola läxfri. Men frågan om läxor är komplicerad, poängterar Giggi Thomsson.
– Många elever har nog med att klara skoldagen, andra behöver repetera saker hemma. Det är så väldigt kluvet. Men ska vi ge läxor måste vi ta ansvar för dem, vi har ingen rätt att kräva att föräldrar tar ansvar för läxläsningen, säger hon.
Men det är inget enkelt beslut att skrota hemläxan på sin skola. Giggi Thomsson tänker sig i så fall att skoldagen behöver bli längre. Hon poängterar också att åsikterna om läxor är starka, inte minst hos många lärare.
Sofi Lundvall på Knutby skola delar den bilden.
– Vi är inte helt överens om läxan i skolvärlden. Det är också svårt att som enskild skola ta det beslutet när det finns så mycket förväntningar om läxor från andra skolor och stadier. Jag har valt att i stället ha en levande diskussion på min skola, och vi förändrar sakta men säkert vårt sätt att ge läxor.
Även Roger Anderssons förklaring till varför det inte bara är att fimpa hemläxorna andas åsiktsskillnader.
– Jag kan alltid fatta ett beslut utifrån vad jag tycker, men jag vill att jag och mina medarbetare först har haft en diskussion om detta.
Av dem som inte kan tänka sig att göra sin skola läxfri pekar flera på behovet av mängdträning och repetition, eller på att skoldagen inte räcker för att läsa så mycket som eleverna behöver. Andra positiva effekter som omnämns är att föräldrarna involveras och engageras, och att barnen lär sig studieteknik och att ta ansvar.
Henrik Ljungblom, rektor på Nannaskolan, påpekar vikten av repetition, men skriver också att ”skolan blir för kravlös”.
– Uppgifter utöver skoltiden är bra. Eleverna måste lära sig att ta ansvar och disponera sin tid, det är en viktig dimension. Men samtidigt är min grundtanke att skolan ska vara organiserad så att man kan få hjälp med läxan på skolan. Vi har sådana resurstider flera dagar i veckan, säger han.
Gottsundaskolans rektor Ellisabeth Viksten Eriksson kan inte tänka sig att göra sin skola läxfri. För det finns bra läxor, påpekar hon. Samtidigt betonar hon hur viktigt det är att minimera risken för att föräldrarnas förutsättningar att hjälpa sina barn blir avgörande för elevernas resultat.
– Det får inte vara så att eleverna får med sig jobb hem som man inte hinner i skolan.
Hon är en av få som rankat läxfrågan som het. På Gottsundaskolan har föräldrar rest frågor om läxorna och lärarna har diskuterat dem under sina studiedagar.
– Jag tänker på lärandet som ett helhetsbegrepp. Därför har vi jobbat mycket med sådant som hur vi gör våra bedömningar av eleverna, och hur vi tänker kring läxor, varför vi ger dem och vad som är en bra läxa. Det är viktigt att allt hänger ihop, säger Elisabeth Viksten Eriksson.
Som rektor är hon skolans pedagogiska ledare. De allra flesta, särskilt bland friskolerektorerna, uppger att man som pedagogisk ledare är ansvarig för sin skolas läxgivning. Ändå är det mycket få skolor som har regler eller ett gemensamt system för läxgivningen på skolan.
En skola som har en läxpolicy är friskolan Raoul Wallenberg, där Sofie Andersson är rektor. Hon menar att det är hennes ansvar att organisera verksamheten så att tid frigörs för läxhjälp i skolan, och att hela tiden prata med lärarna om vad en läxa är för något.
– För mig är det mer intressant att diskutera vad en bra läxa är än om vi ska ha läxa eller inte. Men skolan har ansvaret för elevernas utbildning, det kan inte lämpas över på hemmet, säger hon.
I dag är det möjligt att göra rut-avdrag för köp av läxhjälpstjänster. Det här är en reform som har svagt stöd hos de rektorer som svarat, både vid fristående skolor och i kommunala. ”Det skapar möjligheter för dem som har råd. Bättre att lägga pengarna i skolbudgeten så att det kommer alla till del”, skriver en friskolerektor.