I ett litet klassrum i en av flyglarna till det gamla Ulleråkersjukhuset i Uppsala sitter Joel Blomgren lutad över sin bärbara dator. Det är engelska på schemat och den åtta man starka klassen filar koncentrerat på de engelska adjektiven.
– Tanken är att vi ska skriva en berättelse med utgångspunkt i bilder, förklarar Joel som läser första året på Lundellska skolans samhällsvetenskapliga program för elever med Asperger syndrom.
Trots att han trivs väldigt bra med både klasskompisar och lärare kan han konstatera att utbildningens inriktning inte var hans förstahandsval. Han ville läsa fysik, matte och kemi och när det för ett år sedan var dags att välja gymnasium föll därför valet på Lundellska skolans naturvetenskapliga program för elever med Asperger.
Men snart stod det klart att det inte var aktuellt med någon naturklass det året - för få ansökningar hade kommit in. Istället fick Joel börja på Lundellskas ordinarie naturvetarprogram, någonting som visade sig vara förenat med en rad svårigheter.
– Det var trettio elever i klassen och tempot var väldigt högt. Det var svårt att koncentrera sig när många satt och pratade högt och tittade på YouTube-klipp under lektionerna, berättar Joel som upplevde att det blev allt svårare att hänga med.
En månad in på terminen blev pressen för stor och Joel bestämde sig för att flytta över till samhällsvetenskapliga linjen för elever med Asperger.
De små klasserna, den strukturerade undervisningen och gemenskapen mellan elever och lärare bidrar till att han trivs väldigt bra här. Men han kan inte låta bli att fundera på hur det ska bli i framtiden, om han kommer att kunna söka till en naturvetenskaplig utbildning på universitet.
Joels mamma, Annika Blomgren, tycker att det är synd att alla inte kan få den utbildning som passar dem från början. Hon tror att det låga söktrycket kan bero på att information om utbildningen inte når fram till de elever som har behov av specialundervisning.
– Jag tror att många har en bild av att det här är en form av särskola, att den inte är meriterande för universitetsstudier. Men det stämmer inte. Man läser samma ämnen och går ut med 2500 poäng, precis som en ”vanlig” gymnasieutbildning, berättar hon.
Marie-Louise Nordensjö är utbildningsledare och en av grundarna till de specialutformade programmen. Hon förklarar att de försöker hålla grupperna små, med max tio elever i varje klass, men det krävs minst sex sökande för att få ihop till en egen klass. Inför höstens antagning kan hon konstatera att det för andra året i rad ser mörkt ut för naturvetenskapliga programmet.
– Men vi hoppas att det tillkommer några elever efter att de gjort sitt omval. Då brukar det öka lite, säger hon.