Nu ska Livsmedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), båda i Uppsala, kartlägga om bakterierna finns i svenskt kycklingkött när det når konsumenterna. Analyser ska svara på frågan om livsmedel kan föra smittan vidare till människor.
I maj kunde SVA konstatera att svenska slaktkycklingar bar på antibiotikaresistenta tarmbakterier av typen ESBL. Efter sommaren ska Livsmedelsverket och SVA gå vidare och samla in omkring etthundra prover av kycklingkött för att undersöka om bakterierna finns även i konsumentledet.
– I och med att man hittade bakterierna i tarmarna hos svenska kycklingar vill vi gå vidare och se om det finns i nästa led också, säger Mats Lindblad, mikrobiolog på Livsmedelsverket.
ESBL står för de flesta fall av antibiotikaresistenta bakterier hos patienter i Sverige och är ett problem som växer snabbt. Förr året anmäldes över 3 700 fall, en ökning med nära 80 procent sedan på bara två år. Personer som har en infektion med ESBL-bakterier svarar dåligt på de allra flesta typer av antibiotika. Bakterierna har bland annat orsakat svåra problem hos patienter med blodförgiftning, urinvägsinfektion och på avdelningar för sjuka nyfödda och förtidigt födda barn.
Smittan sprids till största delen på sjukhus. Men frågan är om livsmedel kan smitta de som äter maten. Syftet med kartläggningen är att studera hur ofta tarmbakterier som är resistenta mot antibiotika finns i livsmedel och om det är samma typ av resistens som finns hos bakterier hos människor.
Provtagningen av kycklingköttet ingår i ett samarbete mellan de båda myndigheterna i Uppsala där prover sedan tidigare tas på importerat kött. I projektet ska cirka 600 prover av importerat nötkött, fläskkött och kyckling samlas in. Projektet startade förra hösten, och insamlingen ska pågå till nästa vår.
Livsmedelsverket analyserar proverna, och i de fall man konstaterar ESBL-bakterier ska en molekylärbiologisk analys göras av bakterierna.
– Vi analyserar generna hos bakterierna för att se om det är samma gener som finns hos bakterier hos människor. Risken med det här är om gener från djurbakterien förs över till bakterier hos människor, säger Björn Bengtsson, veterinär på SVA, enheten för djurhälsa och antibiotikafrågor.
Både SVA och Livsmedelsverket tonar ned risken för att smittas av livsmedel.
– Det vi i första hand har sett är att spridningen av de här bakterierna sker på sjukhus. Men man kan tänka sig att resistenta bakterierna sprids genom maten, om det sedan är troligt eller inte är en annan fråga, säger Mats Lindblad.
I februari i år lät tidningen Aftonbladet Livsmedelsverket testa 16 prover av importerat kycklingkött. Fem av proverna visade sig innehålla antibiotikaresistenta tarmbakterier. Det smittade köttet kom från Brasilien, Argentina och Holland och köptes i huvudsak in av industrikök. De proverna ingår i kartläggningen som Livsmedelsverket och SVA gör. Samtidigt testades ett mindre antal prover av svenskt kycklingkött, men i dem hittades inga sådana bakterier.
Nu ska alltså myndigheterna göra en större insamling av prover från svenska kycklingar.
– Vi räknar med att ta cirka hundra prover på svenskt kycklingkött, säger Mats Lindblad.