I fjol anlände en kvinna från Gävle med sina minderåriga barn och skrev sig i Uppsala. Enligt kvinnan hade hon i förväg ordnat en lägenhet i Uppsala men sa att hon blev bostadslös redan efter ett par dagar sedan hon lurats av hyresvärden.
Men kommunen hävdar att kvinnan bluffat och inte alls hade haft något stadigvarande boende när hon kom till Uppsala. Istället ska hon ha betalat någon för att ta emot hennes post så att det skulle se ut som hon hade anknytning till Uppsala .
När misstankarna uppdagades erbjöds kvinnan transport tillbaka till Gävle men avböjde.
Vissa kategorier av människor som har särskilt svårt att hitta bostad kan få ett så kallat bostadssocialt kontrakt av kommunen. Men kommunens hållning är restriktiv och kön till kontrakten lång. Den aktuella kvinnan begärde ett bostadssocialt kontrakt men socialtjänsten avslog eftersom man menade att hon kunde bo i Gävle.
Kvinnan överklagade till förvaltningsrätten och framhöll att hon inte längre hade några band till Gävle och att hennes barn gick på dagis och skola i Uppsala.
Dessutom hade hon vistats i Uppsala i över ett år och menade att ansvaret för att hjälpa henne hade övergått till Uppsala kommun.
Förvaltningsrätten konstaterar att kvinnan sedan länge sagt upp sitt lägenhetskontrakt i Gävle och inte tänker återvända dit.
Eftersom hon har stark anknytning till Uppsala ska den ses som hennes så kallade bosättningskommun.
Domstolen anser att kommunen gjorde fel när man avslog hennes ansökan om bostadssocialt kontrakt med hänvisning till att hon kan vända sig till Gävle.
Mohamad Hassan (FP), kommunalråd i Uppsala, säger att domen troligen kommer att överklagas.
– Vi står fast vid att vi inte kan hjälpa dem som kommer till Uppsala utan att först ha löst boendefrågan. De kan inte få tränga undan alla som redan köar för ett bostadssocialt kontrakt.
UNT har tidigare berättat om andra familjer som lämnat sina bostadsorter och dykt upp i Uppsala där de haft svårt att hitta tak över huvudet. Socialtjänsten har i flera fall sagt nej till att ordna fram ett boende åt dem.
Motiveringen har bland annat varit att föräldrarna måste ta ansvar för att familjen har någonstans att bo innan de kommer hit. Socialtjänsten har ibland hänvisat familjerna till andra kommuner med mindre bostadsbrist.
– I många fall handlar det om flyktingar som anvisats en kommun och fått en etableringsplan. Vi måste i första hand hjälpa dem som har störst bostadsbehov, kommenterar Mohamad Hassan.