De frågor som är hetast inför landstingsvalet handlar som vanligt om pengar.
Akademiska sjukhuset räknar i år med ett underskott på 140 miljoner kronor. Följden blir fortsatta tröttande besparingar för personalen.
Samtidigt krävs sannolikt mer pengar om landstingets rekordartade vårdköer ska kapas. Och över allt detta svävar bristen på sjuksköterskor - Akademiska sjukhuset behöver just nu ytterligare 135 stycken.
Alltför få sjuksköterskor innebär inställda operationer och minskade intäkter. Det riskerar att leda till nya neddragningar, mer stress, ännu fler anställda som söker sig bort, och så går det runt i cirklar.
Men varken Moderaterna eller Socialdemokraterna, de båda största partierna i landstinget, går till val på höjda skatter. Bristen på pengar ska lösas utan ökade skatteintäkter och då blir ökad försäljning av vård en huvudlinje som i dagsläget är knepig att genomföra.
Men egentligen är kanske den största valfrågan av alla en som ytterst få politiker vill ta i, nämligen vilka som ska bli utan vård i framtiden.
Vi lever allt längre, sjukvården kan bota fler och det får kostnaderna att skena. Landstinget har nyligen skissat upp ett dystert framtidsscenario där gigantiska underskott väntar om inte skatten höjs. Slutsatsen är att det måste ske ”ett ständigt arbete med effektiviseringar inom alla verksamheter”.
En arbetsgrupp vid Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har beräknat att kommun- och landstingsskatten måste höjas med hisnande 13 kronor till 44 kronor om den offentliga sektorn ska klara sitt uppdrag om 20 år.
SKL skriver att partierna inte kan sopa problemet under mattan, utan måste bekänna färg för väljarna.
En sådan bekännelse kan vara att en hel del insatser inom sjukvården måste prioriteras bort om utvecklingen fortsätter som hittills.
Men säg den politiker som vill prata om sånt under ett valår.