Marknadsanpassade hyror och en extra hyra för gemensamhetsytor. Det är vad Uppsala kommun och många andra tar ut av personer med utvecklingsstörningar och andra funktionshinder. Regeringen tillsatte för några år sedan en kommitté som fick i uppdrag att göra en bred översyn av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Ett av de problem som påpekades var att kommuner tar ut höga hyror vid gruppboenden.
LSS-kommittén kom fram till att regeringen ”skyndsamt” bör utreda hur den enskilde ”inte ska behöva få merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning till följd av hyressättningen för dessa bostäder”. Kommittén ville bland annat undersöka hur personer i gruppbostäder ska slippa betala för det gemensamma utrymmet. Men än så länge pågår ingen utredning. Det visar sig när UNT når tjänstemannen Lars Nilsson vid enheten för sociala tjänster på Socialdepartementet.
– Frågan utreds inte för närvarande men den är fortfarande inte avförd. Det betyder att den kan komma upp senare.
Att den inte prioriteras beror, enligt Lars Nilsson, på den långa rad av andra utredningar som efterfrågades i rapporten. Han tycker dock inte att frågan om de utvecklingsstördas hyror ska betraktas som oviktig.
– Frågan är väldigt angelägen eftersom den har med enskilda personers ekonomi att göra. Sedan handlar det om att hitta rätt väg fram.
Efter UNT:s artikel i fredags om hyreshöjningarna vid LSS-bostäder ringde Karin Renberg. Hon har en son i en gruppbostad i Uppsala. Sonen bor i en etta med kokvrå, hyran är i dagsläget över 7 000 kronor. Som många andra anhöriga har hon kämpat förgäves för att få en ändring.
– Hyran var en chock från allra första början. Hur skulle han betala den?
Enligt Socialstyrelsen är det vanligt att yngre funktionshindrade drabbas av höga hyror i LSS-bostäder: 40 kvadrat kan kosta 7 500 kronor, enligt en utredning. UNT har vid upprepade tillfällen försökt få en intervju med barn- och äldreminister Maria Larsson. Av hennes skriftliga kommentar till UNT framgår att regeringen ännu inte tagit ställning i frågan:
”Principen om att den enskilde inte ska behöva få merkostnader till följd av sin funktionsnedsättning är enligt min uppfattning viktig att upprätthålla. Det kräver dock noggranna överväganden att hitta lämpliga åtgärder för detta”.
UNT 3 december 2012