Fortsatt försening för mammografin

Det privata vårdföretaget Avesina tog över landstingets mammografi den 1 april 2009. Då stod 26 000 kvinnor i kö till screening. Av dem hade 18 000 väntat i över tre år.
Men övergången från offentlig till privat gick inte så lätt som politikerna trodde. Främst tekniska problem som landstinget haft med ett nytt system för bildhantering gjorde att Avesina inte klarade sitt åtagande. Under 2010 gjordes ett program för att korta kön. I stället för att kalla 40 000 kvinnor skulle Avesina kalla 51 800. Trots extra personal och utökat öppethållande under sommaren så gick inte målet att nå – 47 000 kvinnor kallades.

Nu räknar landstinget med att komma till rätta med köerna under våren. Det krånglande bilhanteringssystemet fungerar ”stabilt” sedan i november förra året.
– I juni i år ska intervallen vara i kapp. Det är vårt mål. Då ska Avesina ha betat av de kvinnor som väntar i dag, säger Åsa Dahlén vid landstingets hälso- och sjukvårdsavdelning som gjort en uppföljning av verksamheten under åren 2009 och 2010.
Den försenade screeningen har dock lett till att långt färre cancerfall upptäcktes under 2009 när antalet kallade kvinnor var som lägst.
Så här ser utvecklingen ut:
2007: 48–49 procent av bröstcancertumörerna upptäcktes via screening.
2008: 40 procent upptäcktes via screening.
2009: 21 procent upptäcktes via screening.

– Om vi gör samma analys för 2010 så tror jag att vi är tillbaka på runt 40 procent, säger Åsa Dahlén.
Kirurgen Fredrik Wärnberg som specialiserat sig på att behandla kvinnor med bröstcancer säger att ett antal kvinnor ”självklart” fått en fördröjd cancerdiagnos som en följd av den minskade screeningen.
– Vi märkte det genom att vi diagnostiserade färre kvinnor med bröstcancer under 2009. Har man en fullt fungerande screening så hittar vi flera tumörer tidigare. Om inte så skjuter man ett antal patienter framför sig hela tiden. Men vi kan inte peka ut vilka de drabbade är och nedgången är för kort för att det ska få någon genomslagskraft i statistiken, säger han.

Trots stora problem så anser landstingets styrande politiker att privatiseringen varit bra för mammografin.
– Absolut. Innan vi upphandlade verksamheten så hade inte landstinget klarat att kalla patienter i det intervall Socialstyrelsen kräver på tio år. Landstinget kunde inte rekrytera de läkare som behövdes och inget tydde på att vi skulle klara det, säger Anna-Karin Klomp (KD) ordförande i hälso- och sjukvårdsstyrelsen.
De problem som uppstått anser hon huvudsakligen varit landstingets och inte Avesinas ansvar att lösa. Men hon säger sig inte vara nöjd förrän alla länets kvinnor kallas i tid.
Vad har du att säga till dem som fått sin cancerdiagnos förskjuten?
– Att det är oacceptabelt. Men vi hade inte lyckats något bättre om vi hade fortsatt i egen regi. Det är jag övertygad om, och vi vet ju inte hur många som kommer att drabbas.

Borde ni ha skjutit till mer resurser så att problemen med bildhanteringen kunnat rättas till fortare?
– Man har inte efterfrågat mer resurser utan sagt att man måste lösa problemen stegvis. Vi har följt utvecklingen månad får månad. Men vi måste analysera vad vi kunnat göra bättre för framtiden, säger Anna-Karin Klomp.