– Vi politiker har varit alldeles för ointresserade under alldeles för lång tid av den här delen av sjukvården. Men bra sjukvård kräver forskning och utveckling, och omvänt: bra forskning kräver tillgång till bra sjukvård. Det är högtid att vi tar tag i detta.
Så säger från Erik Weiman (M), ordförande i landstingsstyrelsen, som nu skickar vidare ett förslag till forskningsstrategi till landstingsfullmäktige för beslut.
2010 avslöjade UNT att landstingets kontroll över de cirka 200 miljoner skattekronor som årligen ska gå till forskning och utveckling varit obefintlig under många år. Över tid har alltså miljardbelopp svävat omkring i landstingets verksamhet utan att någon vetat hur de använts.
Utredningar tillsattes som skulle ganska användningen forskningspengarna och nu följer nästa steg: en forskningsstrategi i sju punkter, med en rad detaljerade mål under varje punkt. Det här ska lyfta Uppsala län som forskningslandsting, menar Erik Weiman.
– Vi ska vara i framkant. Vi ska inte bara implementera och införa innovationer och nya rön; de ska utvecklas här också
I slitna och trånga lokaler innanför ingång 24 på Akademiska sjukhuset forskar Håkan Ahlström, professor i radiologi, och hans kolleger med hjälp av magnetkamerautrustning. Utrustningen är universitetets men lokalerna landstingets.
– Det är inget rabatterat pris på hyran till landstinget om man säger så, säger Håkan Ahlström.
Han är också överläkare på landstingets röntgenklinik två minuter bort och vet precis ur viktig relationen mellan landstinget och universitetet är, för sjukvården och för forskningen
Det är mycket välkommet att landstinget nu ska skaffa sig bättre kontroll och vässa sina forskningsambitioner, menar Håkan Ahlström.
– Att de här pengarna blir synliggjorda har vi frågat efter länge. Självklart måste man kunna veta var pengarna går och att de verkligen används på bästa sätt.
Men landstingets insatser för forskningen handlar inte bara om pengar, utan även om tydlighet, gott samarbete och dialog.
– Av våra 15 ST-läkare håller nästan alla på med ett avhandlingsarbete och ska ha tid reserverad för det. Men det är ett ständigt dilemma att kliniken rycker i sina forskande läkare och behöver dem till jobb och till jourer.
Håkan Ahlström beskriver också risken att landstingspengar avsedda för forskning och utveckling används till annat under bistra ekonomiska tider. Den farhågan finns explicit omskriven i forskningsstrategin, och delas av Erik Weiman.
– Det är ett orosmoment, därför måste vi tydligt definiera hur de här pengarna ska kunna användas, säger Erik Weiman.
200 miljoner kronor är mer än hela kostnaden för tandvården i länet och dubbelt så mycket som landstingets kulturbudget, och enligt Erik Weiman den största summan per invånare som något landsting lägger på forskning och utveckling.
Är det landstingets uppgift att med skattemedel vara forskningsfinansiär?
– Vi som är ett landsting med ett universitetssjukhus har ett uppdrag att skapa förutsättningar för forskning, men också att själva vara med och driva fram ny forskning, säger Erik Weiman.
Håkan Ahlström håller med: landstinget måste satsa på forskning och utveckling, precis som ett företag i framkant. Han beskriver hur den landstingsnäraforskning han bedriver syftar till kvalitetssäkring av vården.
– För patienterna är ju det livsviktigt.
Men trots de nya tydliga målen i forskningsstrategin, står en sak kvar på hans önskelista: fräscha och ändamålsenliga lokaler.
– Det behövs ett "Forskningens hus" på sjukhusområdet.