Enligt kommunens översiktsplan, som lägger grunden för framtida utbyggnad av Uppsala, ska höga bostadshus inte byggas i den historiska stadskärnan. Däremot kan de ha sin funktion på andra lämpliga platser om de samtidigt stärker kollektivtrafiken, stadslivet eller en lokal centrumkärna. Inga maxhöjder nämns i planen och åsikterna om höga hus är lika splittrade i dag som de senaste seklerna, när nya byggplaner seglar upp.
– Från kommunens sida är inriktningen att hushöjderna inte ska konkurrera med den klassiska siluetten av Domkyrkan och Slottet, men samtidigt måste det ske en prövning i varje enskilt fall, säger Uppsala kommuns planchef Ulla-Britt Wickström.
– Vill man bygga på höjden måste man också bidra med något, till exempel en särskilt noggrann arkitektonisk utformning eller en funktion som ger större legitimitet för att bygga högt. Uppsala konsert och kongress är ett sådant exempel.
Hon konstaterar att det finns ett konstant intresse för att bygga högt i stora städer, medan aktörerna kan variera. Ibland är det politiker som vill bygga bort bostadsbrist och agera handlingskraftigt, ibland byggbolag som skapar hausse för höghus.
– Men på lång sikt har det nog blivit ganska litet utfall av de här trenderna. En orsak kan vara att det kräver ganska stora insatser för att bygga riktigt högt, med stora grundläggningsåtgärder, dubbla hissar och ökad brandsäkerhet. Därför hamnar man ofta runt nio, tio våningar, säger Ulla-Britt Wickström.
Den djupa leran under centrala Uppsala skulle därmed kunna sätta stopp för de verkliga höghusen i staden. Ju lösare underlag, desto dyrare att få husen stadigt på plats och desto mindre lönsamt för byggherrarna. Men Uppsalahems byggchef Lars-Gunnar Sjöö håller inte med. Leran skulle inte avskräcka byggbolagen från att öka hushöjderna ytterligare, om de fick:
– Visst kan det bli höga grundläggningskostnader, men ju högre hus man bygger desto mer lönsamt blir det. Dessutom är det miljömässigt riktigt och energieffektivt att bygga högt, samtidigt som man sparar på marken, säger Lars-Gunnar Sjöö.
Han kan tänka sig 20-våningshus på flera platser i Uppsala. De nya kvarteren vid gamla Cementgjuteriet i Luthagen är ett exempel där han gärna sett att politikerna släppt fram några hus på den nivån.
– Gottsunda och Ultunaområdet kan vara andra platser. Men inte i stadskärnan, där har ändå siktlinjer och omgivningar så stor betydelse att man nog inte ska upp på sådana höjder, säger Lars-Gunnar Sjöö.
Rosendalsfältet och Gottsunda är just nu mest aktuella för nya höga hus i Uppsala. På Kvarntorget har kommunen gett klartecken för påbyggnad till 11 våningar, men i byggbolagens skrivbordslådar ruvar planer på ännu högre höjder, i avvaktan på framtiden.