Videon är inte längre tillgänglig
Isa Wikström är undersköterska och anställd på 70 procent på vårdboendet Balder som drivs av företaget Förenade Care. Hon skulle vilja arbeta mer för att komma upp i lön, men får inte.
– Eftersom de flesta som jobbar natt som jag också har deltid är det ingen som vill släppa ifrån sig sina procent. Jag skulle inte klara mig själv på min lön, men har ju en man, säger hon.
Kollegan Inger Holmqvist är också deltidsanställd, fast på 86 procent. Även hon skulle gärna gå upp i tid, men det känns omöjligt med tanke på arbetsbelastningen.
– Det är klart att man skulle behöva pengarna, men det är så tungt att det går inte, säger hon.
Att Balder infört så kallade delade turer där de anställdas dag delas i två pass gör det också tyngre att jobba heltid eftersom de flesta stannar kvar på jobbet mellan passen, som till exempel kan förläggas mellan klockan 7 till 13 och 16 till 21. Den som ändå måste komma upp i lön kan jobba extrapass när någon blir sjuk eller är ledig. Men eftersom man då frivilligt tar på sig mer jobb förlorar man rätten till övertidsersättning.
– Eftersom folk behöver komma upp i lön hoppar många in på extrapassen och då behöver arbetsgivaren än mindre anstränga sig för att ge oss heltid, säger Isa Wikström.
Inom vård och omsorg är deltidsanställningar snarare regel än undantag. 64 procent av de anställda inom den kommunalt drivna vården och omsorgen i Uppsala är deltidsanställda. Deltidsanställningarna berör kvinnor i dubbel bemärkelse. Dels eftersom merparten, 85 procent, av dem som jobbar inom vård och omsorg är kvinnor, dels eftersom deltider är vanligare bland kvinnorna. Förutom att de tjänar mindre får de deltidsanställda också lägre sjuk- och föräldraersättning samt framtida pension. Men de är också mer sjuka.
– Det beror på att de aldrig får pusta ut, utan bara tas in de tider på dygnet då arbetsbelastningen är hög, säger Kia Solid som är ordförande för fackförbundet Kommunal i Uppsala.
Rätten till heltid är en av Kommunals hjärtefrågor. I höstens val blev frågan även ett vallöfte från den rödgröna oppositionen i Uppsala som lovade att heltid skulle bli en rättighet för alla kommunanställda.
– Det handlar om rätten att klara sin egen försörjning. Att deltider är så mycket vanligare inom kvinnodominerade yrken visar att det är ett strukturellt problem. Kvinnor diskrimineras, säger oppositionsrådet Marlene Burwick (S).
Att det inom vården finns många som inte orkar arbeta heltid är, enligt henne, ingen ursäkt.
– Självklart ska man kunna välja själv hur mycket man vill arbeta. Men kommunen är också en arbetsgivare och vi måste se över våra arbetsplatser. Skälet till att man jobbar deltid ska inte vara att man inte orkar mer.
Men Cecilia Hamenius (FP), kommunalråd med ansvar för personalfrågor, tycker att Marlene Burwick har ett ovanifrånperspektiv. Hon tycker att man först måste ta reda på hur många som skulle vilja gå upp i tid.
– Det kan finnas många som har goda skäl till att jobba deltid. Jag kan inte som Marlene säga att det är ett strukturellt problem innan jag vet mer. Men jag kan tänka mig att initiera en kartläggning av det här.
Men även om en kartläggning skulle visa att många fler vill jobba heltid är Cecilia Hamenius inte beredd att göra det till ett politiskt mål. Hon tror att heltidstjänsterna kommer att öka automatiskt om många efterfrågar dem.
– Eftersom vi är på väg mot en arbetskraftsbrist inom vården tror jag att heltid kommer bli ett sätt att konkurrera om personalen. Och vi i alliansen tror mer på den enskilde individen än på att komma med pekpinnar uppifrån.
GRAFIK: MÅNGA KVINNOR ARBETAR DELTID
Klicka på bilden för att se den i större format!
FAKTA: Heltider sparade pengar i Nynäshamn
I Nynäshamn erbjöds alla kommunanställda inom äldre- och handikappsomsorgen på försök den sysselsättningsgrad de själva ville ha mellan åren 2006-2008. Många valde heltid och en del valde en lite högre deltidsanställning.
Försöket resulterade i att:
* Kommunen sparade pengar eftersom de fick bättre koll på bemanningen när fler gick upp till heltid.
* Övertidskostnaderna försvann nästan helt eftersom man inte längre behövde beordra övertid.
* Sjukfrånvaron minskade. Men det är oklart om det hängde ihop med heltiderna. Den minskade under samma tid i nästan hela landet.
Försöket blev sedan permanent och projektledaren Mona Andersson kallar det ett vinnande koncept:
– Bekymret blev att klara bemanningen de tider på dygnet då man har arbetstoppar. Vi löste det genom att flytta på andra sysslor till andra tider på dygnet, säger hon.