För att snabba på processen med att få ut nyanlända invandrare ut på arbetsmarknaden skapades en etableringsreform på initiativ av regeringen. Reformen innebär en avlastning från kommunerna, som tidigare hade huvudansvaret. Nu ligger det i stället på Arbetsförmedlingen som tydligt samarbetar med kommunerna, Migrationsverket, länsstyrelsen och Försäkringskassan.
Sedan starten i december 2010 har 10 694 personer i Sverige ingått i den nya reformen, varav 184 i Uppsala län. Det har gått ett och ett halvt år och under den tiden har nio personer i länet, knappt fem procent, kommit ut i arbete.
Men Håkan Hillerstig vid Arbetsförmedlingen och som är ansvarig för reformen i Uppsala län tycker att det är för tidigt för att dra några slutsatser om hur det gått. När man som nyanländ blivit folkbokförd i Sverige skrivs man in i programmet och får därefter välja en så kallad etableringslots som erbjuds via Arbetsförmedlingen. Tillsammans med den nyanlände upprättas en etableringsplan med fokus på jobb.
– Första tiden handlar mycket om att hitta en bostad, få ordning på barnomsorg, etablera sig i samhället och börja med SFI (Svenska för invandrare reds. anm.), säger Håkan Hillerstig.
Nyligen kom en rapport från Statskontoret som, på uppdrag av regeringen, granskat hur reformen fungerar i praktiken. Det är mycket i reformen som kritiseras, framför allt att lotsarna ägnar för mycket tid åt att hjälpa till med sociala frågor och för lite tid åt jobbfrågan.
– Det kan jag delvis hålla med om. Vi behöver fokusera mer på jobben. Tidigare låg det stora ansvaret på kommunen och det har varit mycket fokus på bosättning och SFI. Nu ska vi prata jobb mycket tidigare, redan första dagen gör vi det, med tolk, säger Håkan Hillerstig.
Integrationsminister Erik Ullenhag (FP), som varit en av initiativtagarna till reformen har välkomnat kritiken. Nu utlovar han förändringar där han vill se ett tydligare jobbperspektiv.
Maisoun Zaza jobbar som etableringslots i Uppsala. Hon menar att de nyanlända behöver mycket guidning med allt från hur man betalar räkningar på internet till olika myndighetskontakter. Den nyanlände får tillgång till sin lots tre timmar i månaden, vilket Maisoun Zaza är kritisk till. Hon anser att det behövs mer tid.
– Det räcker inte med tre timmar. Dyker de upp brev som de inte vet vad det är så kan man inte säga att nej, dina timmar är slut, vi ses nästa månad. Man måste hjälpa dem, det är det många lotsar som gör, säger hon.
Lotsens lön är provisionsbaserad vilket innebär exempelvis en bonus om man lyckas fixa jobb till den nyanlände. Lotsens jobb är att skapa ett bra nätverk inom näringslivet för att genom kontakter skaka fram jobb. Men problemet är, menar Maisoun Zaza, att det är få företag som vill satsa på den här gruppen.
– Jobb är det viktigaste och det måste gå fort. Språket är inte alltid så viktigt, man lär sig ofta mer när man är ute och jobbar, säger hon.
Håkan Hillerstig är självkritisk och tycker att Arbetsförmedlingen måste bli bättre på att marknadsföra personerna som ska jobba, och företagens möjligheter till att anställa.
– Nyanlända har erfarenheter med sig från sina länder som vi inte alltid tar till vara på. Det måste vi hjälpa dem att marknadsföra, säger Håkan Hillerstig.