Den omdebatterade lagändringen infördes i april och går ut på att invandrare måste kunna försörja sig och ha en tillräckligt stor bostad för att anhöriga ska kunna beviljas uppehållstillstånd.
Tidigare har det inte funnits sådana krav utan det har räckt med försörjning i form av bidrag. Kritiker har befarat att lagen kan splittra familjer. Men undantagen i lagen är många och nu visar det sig att bara ett par procent av dem som söker uppehållstillstånd i Sverige för att återförenas med anhöriga omfattas av de nya bestämmelserna.
I mitten av juni, då lagen funnits ett par månader, gjorde Migrationsverket en avstämning. Den visar att cirka 20 personer fick tillstånd att stanna i och med att den anhörige i Sverige uppfyllde kraven på försörjning och bostad. Under samma period ledde de nya kraven till avslag för ett 70-tal personer. Då ska man ha i åtanke att runt 5 000 anknytningsärenden prövats under samma period. Nästan samtliga av dem faller alltså utanför prövningen eftersom lagen uppställer så många undantag, till exempel för barn och flyktingar.
– Lagen har nyligen antagits och på sikt blir det troligen något fler som får avslag på grund av de nya kraven, säger Sven Bergqvist, jurist på Migrationsverket.
En 33-årig man som nyligen kom till Sverige för att flytta ihop med sin hustru som sedan tidigare slagit sig ner här, har fått känna på de tuffare attityderna. Paret lämnade bostaden där hustrun bott i Uppsala och skaffade sig en större och dyrare lägenhet i Gottsunda. För att klara hyran sökte de socialbidrag.
Men förvaltningsrätten hänvisar till det nya villkoret om att en tillräckligt stor bostad ska ha ordnats innan den anhörige får komma. Paret har skaffat sig fördyrande boendekostnader utan att själv kunna bekosta dem och enligt rätten har hustrun haft ansvar för att lösa mannens boendesituation. De får därför inga pengar. Enligt regeringen är målet med de nya reglerna att nyinvandrade ska bosätta sig i regioner med goda förutsättningar för arbete och bostad vilket ska snabba på integrationen. Innan bestämmelsen infördes var Sverige det enda land inom EU som inte hade försörjningskrav som villkor för anhöriginvandring.
Ursprungligen föreslogs att det inte skulle göras undantag om barn var inblandade. Regeringens utredning konstaterade att det kunde medföra att barn skulle hållas åtskilda från sina föräldrar. Men som en fördel framhöll utredningen att barnen å andra sidan skulle anlända till bättre integrerade föräldrar eftersom dessa då skulle vara i arbete. Det framfördes även i utredningen att inget talar för att barn regelmässigt har det bättre i Sverige än i andra länder. Efter hård kritik gjordes dock undantag för barn i den nya bestämmelsen.