Maria, Erik och Karl, är vanligast, Adolf och Augusta är på väg ut, och Robin och Josefin har vuxit mest. Det här något av allt det som går att utläsa ur UNT:s interaktiva grafik där du kan ta reda på namnstatistiken i din kommun.
Enligt namnexperten Eva Brylla på institutet för språk och folkminnen, SOFI, i Uppsala följer våra namnval i Uppsala län mönstret.
– När det gäller de vanligaste namnen och namnen som växt till antalet så är det inga större skillnader i riket. Vi gör som andra och väljer ofta namnen som fanns för niottio, hundra år sedan. Många av de vanligaste namnen står sig också i statistiken för att de i dag är andranamn. Vi tycker om att ge andranamn efter släktingar, säger Eva Brylla.
Men Robin, som växt så mycket, det hette man väl inte för 100 år sedan?
– Nej, det var en trend med Björn Borgs son som fick namnet Robin.
I UNT:s material kan man också utläsa vilka namn som har stark lokal anknytning, alltså vilka namn som är överrepresenterade jämfört med hur vanliga namnen är i hela riket.
Här kan man se delar av kommunernas historia berättas. I flera av länets kommuner som Östhammar och Håbo är finska namn som Tullikki och Roine klart överrepresenterade jämfört med riket.
– Namnen berättar väldigt mycket om hur samhällena ser ut. Vi har haft mycket finsk invandring sedan 60-talet på flera av de här orterna.
I Tierp däremot lyser de finska namnen med sin frånvaro. Bland damerna är det i stället Majvor som skiljer ut sig mot namnen i riket.
– Det är ett rätt nytt namn, först omnämnt i litteraturen på 1910-talet.
Även i Uppsala kommun toppar finskklingnade Roine statistiken över mest vanliga ovanliga namn, men här följer inte fler finska namn. I stället syns andra gruppers invandring genom överrepresentaion jämfört med riket av namn som Mahmoud, Reza eller Alejandro. Bland kvinnonamnen i Uppsala finns ingen lika tydlig trend. Här är Vilhelmina och Karolina mest överrepresenterat. Och allt går inte att hitta förklaringar till.
– Det finns tillfälligheter och slump som förklaring till varför vissa namn blir vanliga också, säger Eva Brylla.
Förutom de här tillfälliga regionala namnnyckerna och att många nyblivna föräldrar tittar bakåt i tiden till mormor och farfars tid när de väljer namn, finns andra mönster i våra namnval. Namnval fungerar som en identifikation med olika grupper i samhället.
– Yngre föräldrar väljer oftare namn som syns i medierna än vad äldre föräldrar gör som oftare väljer mer konservativa namn. Man kan också se kopplingar mellan utbildningsgrad och vilka namn vi väljer.
Men vi bryr oss inte så mycket om vad namnen betyder, det handlar mer om hur de låter och vad de signalerar, menar Eva Brylla.
– Betydelsen är det nog mest vi namnforskare som bryr oss om, särskilt när vi tittar på äldre epokers namnval och hur de ska tolkas.
I just Uppsala är namnforskningen stark och rotad sedan gammalt.
– Ute i världen brukar vi kallas för namnforskningens Mecka, säger Eva Brylla.
Vad tror hon då om hur framtidens namnstatistik kommer att se ut? Robin kommer inte att fortsätta att klättra i listorna, spår hon; det är inte många bebisar som heter Robin i dag. Däremot tror hon på att dubbelnamnen kommer tillbaka.
– Om tio år är Anna-Karin säkert populärt igen.