Cancerpatienters nedstämdhet missas

Det är inte ovanligt att läkare och patienter inom cancervården har olika uppfattning om vad som tagits upp under läkarbesöket.

Uppsala2012-02-06 01:30

Läkarna anser betydligt oftare än patienterna att besöket också handlat om hur patienten mår känslomässigt. Det framgår av en studie vid onkologimottagningarna vid Akademiska sjukhuset och Södersjukhuset som publiceras i facktidskriften Patient Education and Counseling.
– Vi vet att cancerpatienter ofta är nedstämda, har ångest och känner psykisk stress. Därför är det otillfredsställande att frågan om hur de mår känslomässigt ofta inte tas upp vid läkarbesöken, säger doktoranden Hanna Fagerlind vid Institutionen för farmaci, Uppsala universitet.

Hon är en av de ansvariga för studien i vilken 69 läkarbesök inom cancervården utvärderats med hjälp av enkäter till patienter och läkare, och med hjälp av en oberoende utvärderare som lyssnat på inspelningar av besöken. Enligt läkarna var det ”bara” i vart femte samtal som man inte diskuterat hur patienten mår känslomässigt. Enligt både patienterna och den oberoende bedömaren däremot togs frågan om hur patienten fungerade känslomässigt inte alls upp i mer än vart tredje samtal.
– Vad skillnaderna mellan hur läkarna och patienterna uppfattar samtalet beror på är oklart. En förklaring kan vara att läkarna upplever att de berört även patientens känslomässiga hälsa när de under samtalet ställt en allmän fråga om hur patienten mår, säger Hanna Fagerlind.

De inspelade samtalen visar att det oftast var patienterna som tog initiativet när frågan om hur de mår känslomässigt togs upp vid läkarbesöken.
– Eftersom olika patienter har olika behov är det klart att det måste finnas en variation i hur mycket enskilda samtal fokuserar på emotionella frågor. Men samtidigt är det viktigt att frågan utvärderas vid samtliga läkarbesök, säger Hanna Fagerlind.

Trots att frågan om patienternas känslomässiga hälsa ofta inte diskuterades var patienterna överlag nöjda med samtalen. Deras medelbetyg på samtalen på en 100-gradig kvalitetsskala var 92. Både läkarna och den oberoende observatören värderade kvaliteten på samtalen betydligt lägre genom att ge dem i genomsnitt 78 respektive 71 kvalitetspoäng.

Varför är patienterna överlag så nöjda trots att frågan om hur de mår känslomässigt ofta inte berörts?
– Förmodligen finns flera orsaker. En kan vara att de förväntar sig att läkarbesöket främst ska handla om vård och behandling av den fysiska sjukdomen. Om patienterna är nöjda med denna del kan det vara så att de ser positivt på kommunikationen som helhet även om de känslomässiga aspekterna har saknats, säger Hanna Fagerlind.

Tidigare studier har pekat på att mellan en tredjedel och hälften av cancerpatienterna får uttalade psykiska besvär med till exempel nedstämdhet och oro, men att cancerläkare ofta är dåliga på att upptäcka sådana problem.

Det finns också studier som visar att patienter med cancer helst vill ha psykosocialt stöd från sin cancerläkare och inte från andra yrkesgrupper.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om