Arbetslöshet ökar risk för sjuklighet

Det framgår av en svensk studie bland nära 200 000 unga vuxna kvinnor och män som publiceras på nätet i facktidskriften European Journal of Public Health.
– Våra resultat visar att det finna skäl att anta att arbetslöshet i unga år kan leda till framtida sjukdom och i vissa fall permanent utslagning från arbetsmarknaden. Både för individens och samhället skull finns därför starka skäl att göra allt för att motverka ungdomsarbetslösheten, säger doktoranden Magnus Helgesson vid Arbets- och miljömedicin, Uppsala universitet.

När studien startade 1992 var kvinnorna och männen 20 till 24 år gamla. Med hjälp av olika register har forskarna sedan följt sjukskrivningar, sjukpensioner och dödligheten bland dem under upp till 15 år .

Uppföljningen visar att såväl sjukskrivningar som sjukpensioner och dödsfall var klart vanligare bland dem som varit sjukskrivna 1992 jämfört med bland dem som inte hade varit det. Ju längre arbetslösheten varit, desto högre var risken för framtida sjukskrivningar – i synnerhet långtidssjukskrivningar –, förtidspension och död. Det rörde sig om riskökningar från några få procent till drygt 50 procent eller mer.
– Samtidigt är det viktigt att framhålla att de allra flesta som varit arbetslösa inte blev långtidssjukskrivna eller behövde sjukpension. Och även bland dem som varit arbetslösa är dödsfall i så unga år mycket ovanliga, säger Magnus Helgesson.

Den nya studien kan inte förklara varför sjukskrivningar, förtidspension och död är vanligare bland dem som varit arbetslösa i unga år.
– Vår analys visar dock att sambandet bara till viss del kan förklaras av att de som var arbetslösa redan i utgångsläget var sjukare än de som hade lättare att få jobb, säger Magnus Helgesson.

Nära 26 000 av kvinnorna och männen i studien var födda i något annat land. Bland dem var arbetslösheten 1992 betydligt högre än bland deltagarna som var fötts i Sverige.
– Sambanden mellan arbetslöshet och framtida sjukskrivningar och sjukpension var dock detsamma för invandrare som för svenskfödda. Unga invandrare var alltså inte mer känsliga än andra grupper för negativa hälsoeffekter av arbetslöshet, säger Magnus Helgesson.

I dag ligger ungdomsarbetslösheten i Sverige på cirka 23 procent, vilket är något över genomsnittet för EU-länderna och mycket högre än till exempel Norges, Hollands och Tysklands åtta till nio procent.
– Ju högre ungdomsarbetslöshet, desto större blir de framtida kostnaderna i form av uttag från sjukförsäkringarna. Därför bör satsningar på att pressa ner ungdomsarbetslösheten här på längre sikt vara samhällsekonomiskt lönsamma, säger Magnus Helgesson.