– Jag blir oerhört glad och det är väldigt hedersamt. Jag tycker att andraplatsen förra året var fantastisk. Det skiljde sig väl bara fem röster emellan mig och Urban Säfwenberg?
Ja, det var den jämnaste omröstningen i tävlingens femåriga historia. Akutläkaren fick 363 röster mot Christer Nordströms 358. Christer Nordströms kontor på åttonde våningen i polishuset är trångt men har en milsvid utsikt västerut. Rummet är pryligt inrett med Uppsalamotiv, kungaparet och diplom på väggen. En polisbil i plast står intill en polishjälm från London, dessutom skymtar en pepparkaksburk i bokhyllan och ett par blåjeans hänger på en krok bakom dörren. Text-TV:n i hörnet står på och telefonen ringer ihärdigt medan UNT försöker intervjua.
Varför blev du nominerad igen, tror du?
– Jag vet ärligt talat inte vad jag ska svara. Jag har ju varit i den här tjänsten i många år och har blivit ansiktet utåt för polisen. Det är inte ovanligt att folk på stan tror att man är polischefen, säger han och skrattar.
Jobbet håller Christer Nordström sysselsatt: varje dag får han mängder av telefonsamtal från nyhetsredaktioner som vill veta detaljer kring brott, gripanden och misstankar. Därutöver ska han betjäna forskare, författare, skolelever och allmänhet som ställer frågor och vill veta allehanda saker om polisens verksamhet.
– En reporter från en tidning ringde nyss och frågade om statistik över halkolyckorna i november. I november, tänkte jag, det har ju inte varit någon halka.
Christer Nordström är numera bisittare i 24UNT:s program Blåljus. Hans roll som presstalesman innebär att ta mycket av den kritik som ibland riktas mot poliskåren.
– Det ingår i uppdraget att vi måste tåla att bli utsatta för en granskning som också innebär kritik. Jag trivs med arbetsuppgifterna. Det måste man göra i det här jobbet. Man måste vara tillgänglig hela dygnet och vara beredd på att rycka in om det händer något. Och man måste vara tillgänglig för medierna för det går inte att hänvisa dem till nästa dag.
Har du blivit anmäld någon gång?
– Ja, faktiskt! Det var för många år sedan i samband med en demonstration. Motdemonstranter ville åt dem som demonstrerade och jag sa till om att täcka över demonstranternas registreringsskyltar så att ingen skulle kunna ta reda på deras hemadresser. Det blev jag JO-anmäld för, men det blev ingen åtgärd.
Den uppmärksamme biobesökaren kan se honom riva biljetter på Filmstaden. Det är inget pågående spaningsarbete utan en hobby som han haft sedan tonåren. En annan hobby är ständigt återkommande Londonresor. Gissa vem som tänker följa friidrottstävlingarna på plats under OS i London nästa år ...
Du tröttnar aldrig?
– Nej, är man trött på London så är man trött på livet.