Under söndagsnatten utrymdes Luthagens livs och Ica Maxi Stenhagen sedan de fått in ett bombhot via telefon. Hoten är bara två i raden av många som uppmärksammats under den senaste tiden; Uppsala tingsrätt, Ica Kvantum i Gottsunda och Praktiska gymnasiet har också drabbats, för att nämna några. Jesper Lundström är inre befäl vid polisen i Uppsala.
Det känns som att det varit ovanligt många bombhot den senaste tiden?
– Jag personligen har gjort samma reflektion. Det har varit många bombhot, men anledningen till det vet jag inte.
En gemensam nämnare för de bombhot som skett i Uppsala i år är att de just har varit hot, och falsklarm. Från polisen sida har de sett de återkommande larmen som ett fenomen.
– Oftast kommer de här brotten i stötar, det blir en viss typ av brottslighet som återkommer. Jag vet inte varför det är så, men generellt har vi uppmärksammat att det är ett fenomen, säger Jesper Lundström.
Han nämner bilbränder som annat ett exempel på brott som ofta följer på varandra.
– Alltid när det uppkommer sådana här trender har vi diskussioner om hur vi ska angripa problemet för att direkt se hur vi ska agera mot de här typerna av brottslighet.
Och hur ska ni agera?
– Jag är inte insatt i de direkta åtgärderna, det beror på hur problembilden ser ut.
Bombhoten mot Ica-butikerna i söndags natt rubriceras av polisen som falsklarm. Straffet för den som genomför ett falskt bombhot är böter eller fängelse.
– Är det ett grovt falsklarm kan det bli fängelse i upp till fyra år, säger Jesper Lundström.Han tillägger att polisen tar larmen på största allvar, i söndags natt fick båda Ica-butikerna utrymmas innan ärendet rubricerades som falsklarm.
Hur vanligt är det då att personer faktiskt döms för falskt larm?
I april stod en man i 40-årsåldern, åtald för falskt larm när det gäller ett bombhot som ringdes in till Hemköp i Svavagallerian i höstas. Han friades från den åtalspunkten eftersom den anställde på Hemköp inte med säkerhet kunde säga att det verkligen var den åtalade mannen som ringde in bombhotet. Läs mer här