– Macchiarini-fallet är nog det mest uppenbara exemplet på att det behövs en oberoende instans för att handlägga ärenden kring misstänkt forskningsfusk, i stället för att som nu låta universiteten själva göra detta, säger Bengt Gerdin, professor emeritus i intensiv- och brännskadevård vid Uppsala universitet.
Det var efter att tidigare medarbetare till Macchiarini anmält honom för flera fall av forskningsfusk som Bengt Gerdin fick uppdraget att göra en utredning kring anklagelserna. Utredningen blev klar i maj förra året och byggde framför allt på jämförelser mellan uppgifter från patientjournaler och beskrivningarna i sju vetenskapliga uppsatser om tre patienter som hade fått plastluftstrupar inklädda med stamceller inopererarade vid Karolinska universitetssjukhuset.
Bengt Gerdins slutsats var att Paolo Macchiarini, som ledare för projektet och huvudförfattare till uppsatserna, på en rad punkter visat oredlighet i forskningen.
Oredligheten gällde allt från direkta lögner till utelämnande av viktiga fakta och friserade beskrivningar av hur implantaten fungerade och patienternas tillstånd efter operationerna.
– En uppenbar osanning var till exempel påståendet i medicintidskriften The Lancet att den första operationen hade fått etiskt godkännande, trots att någon ansökan om detta aldrig hade lämnats till den regionala forskningsetiska nämnden. Och i uppsatser som publicerades när det stod klart att patienter var mycket illa däran, i ett fall redan hade dött, framställdes operationerna som framgångsrika och hävdades att proteserna fungerade nästintill som normala luftstrupar, säger Bengt Gerdin.
Hans granskning ledde inte till några åtgärder från KI:s sida. Tvärtom valde rektor Anders Hamsten att så gott som helt ignorera den när han vid en presskonferens i augusti förklarade att nya kompletterande uppgifter inkommit som visade att Paolo Macchiarini inte gjort sig skyldig till forskningsfusk, om än varit en smula slarvig på några punkter. Detta kompletterande material bestod bland annat av nära 1000 sidor som Macchiarini försett KI-ledningen med efter att Bengt Gerdins utredning var klar.
– Uppenbarligen hade jag inte fått allt tillgängligt material till min utredning, trots att Macchiarini själv försäkrat mig om att jag fått det. Lika märkligt är att jag som oberoende utredare inte fick tillfälle att yttra mig över detta material innan Anders Hamsten tillkännagav beslutet att fria Macchiarini. Däremot ringde han upp mig och berättade det kvällen före presskonferensen, säger Bengt Gerdin.
Efter presskonferensen framställde en del nyhetsmedia och tidskrifter, inklusive The Lancet, KI:s yttrande som den objektiva samlade bilden och Bengt Gerdins granskning som partisk och ofullständig.
– Ändå hade KI-ledningen alla underlag för att fälla Macchiarini. Slutsatserna i Anders Hamstens beslut innehåller så många logiska kullerbyttor att de måste ses som rena dimridåer. När jag i efterhand fick möjlighet att granska den kompletterande dokumentationen framkom ingenting som förändrar mina slutsatser. Jag förstår inte varför KI gör detta. Det är endera obegåvat eller avsiktligt. Jag tror på det senare, säger Bengt Gerdin.
I söndags kallade professor Arvid Carlsson, nobelpristagare i medicin 2 000, Macchiarini-affären för den största skandal som någonsin drabbat Karolinska institutet, prisade Bengt Gerdins utredning och krävde hela KI-ledningens avgång plus att alla Macchiarinis samarbetspartners avsäger sig sina poster i Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet.
– Detta har för länge sedan blivit större än vad KI kan hantera och det är många kloka som tänker som Arvid Carlsson. Enda vägen ut är en omstart, säger Bengt Gerdin.