Videon är inte längre tillgänglig
LÄS MER: "Varför skyddas rasisterna?"
Emma Wallrup (V): – Det är en fråga som absolut bör drivas. Jag har också reagerat på att rasistiska demonstrationer tillåts, när det är så tydligt att det är hets mot folkgrupp. Men jag vet inte om det är lagstiftningen eller tillämpningen av lagen som borde skärpas. Lagstiftningen kanske borde ses över så den blir mer tydlig eftersom den inte tillämpas som den borde.
Marta Obminska (M): – Vi har ju lagstiftning mot hets mot folkgrupp och mot den typen av brott som förekommer nu med mordbränder och liknande. Finns det ändå ett glapp ska man kunna titta på kompletterande lagstiftning. Spontant tycker jag att den lagstiftning som finns ska följas och att straffskalorna ska användas fullt ut. Ibland har man varit lite för slapp.
Niclas Malmberg (MP): – Jag är jättepositiv till att man gör en utredning för att se hur en sådan lagstiftning kan utformas. År 2002 lade Gustav Fridolin en motion om att förbjuda rasistiska organisationer. Sedan får man se hur det praktiskt kan genomföras. Vi har ju en lagstiftning mot hets mot folkgrupp, så på samma sätt borde det kunna lagstiftas mot organiserad rasism.
Solveig Zander (C): – Först måste man ju komma fram till vad som är rasism innan man kan lagstifta, och det är ingen enkel fråga. Var går gränsen mellan yttrandefrihet och kränkning? Gick det att lagstifta på ett enkelt sätt skulle jag stå bakom det, men till dess får vi prata mer om rasismen och berätta vad det får för följder om vi inte motverkar den.
Jessika Roswall (M): – Vi har ju en lagstiftning som värnar om yttrandefrihet men inte tillåter hets mot folkgrupp. Om den lagstiftningen inte utnyttjas av rättsystemet kanske vi inte behöver ändra lagen utan se till att lagstiftningen används. Generellt tycker vi att det ofta är så att inte hela straffskalan används, och det gäller säkert för dessa typer av brott också.
Sanne Eriksson (S): – Vi tror inte på åsiktsreglering. I Sverige har vi valt en väg med åsiktsfrihet och yttrandefrihet som grund för demokratin. Det innebär att folk får ha de åsikter de vill. Men man får inte uttrycka sig hur som helst och sprida hat och rasism. Vi har en lagstiftning mot hets mot folkgrupp och det finns en bred majoritet bakom den lagstiftning som finns nu.
Mikael Oscarsson (KD): – Man kan fråga sig om det är rimligt att antidemokratiska organisationer kan verka så fritt som de gör i Sverige, men vi har inget färdigt förslag på hur en lagändring skulle se ut eller någonlista på vilka organisationer som skulle omfattas. Man kan titta på hur gränserna dras i andra länder. Samtidigt måste vi ju värna om yttrandefriheten.