Barnkonventionen säger att varje barn ska ha rätt till en meningsfull fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder.
Sommaren är den tid då de flesta barn får möjlighet att ägna sig åt fritidsaktiviteter, åka på läger eller på semester. Men Rädda Barnens senaste barnfattigdomsrapport visar att 10,2 procent av alla barn i Uppsala kommun lever i ekonomisk utsatthet. Det får extra stora konsekvenser på sommaren.
LÄS MER: Här möts barn från hela Uppsala
LÄS MER: Det finns billiga alternativ
– Konsekvenserna av barnfattigdom är många, och brist på aktivitet är en av dem. Under terminen är skillnaderna inte lika uppenbara, men på sommaren märks det tydligare vilka som inte har råd med aktiviteter, säger Jonas Nyström, regionchef på Rädda Barnen.
Barnfattigdom har också andra skadliga effekter. Barn som lever i fattigdom upplever högre grad av ohälsa, våld och stillasittande men också utanförskap och sämre möjlighet till utveckling. Varje år ger Rädda Barnen ut en rapport över barnfattigdomen i landet. De senaste sifforna är från 2012, och visar att 12 procent, eller 230 000, av Sveriges barn lever i ekonomisk utsatthet.
Siffrorna varierar stort mellan olika delar av landet, och Uppsala län hamnar lite under snittet. Men siffrorna skiljer sig också stort mellan länets kommuner. I Knivsta ligger barnfattigdomen endast på knappt fyra procent medan den i Älvkarleby är nästan 12 procent.
Rädda Barnen kräver att varje kommun ska erbjuda meningsfulla, kostnadsfria fritidsaktiviteter för barn och ungdomar. Även här syns skillnader mellan kommunerna.
Vissa anstränger sig mycket, medan andra kunde göra betydligt mer enligt Jonas Nyström.
Uppsala kommun erbjuder barn från årskurs fyra att delta i fritidsklubbar under sommaren. Där kan de tillbringa dagarna fram till klockan 17 för en kostnad på 150 kronor per månad. En vanlig dag deltar drygt 30 barn. Det kan jämföras med de 4 000 barn som enligt rapporten lever i ekonomisk utsatthet i kommunen.
– Det låter ganska representativt för Sveriges kommuner. Men de här siffrorna väcker visst mått av oro, tydligen är det många barn som inte tar sig dit. Man måste titta på vilka som exkluderas och vad man kan göra mer, säger Jonas Nyström.
Också vid Uppsala kommun undrar man vad man kan göra för att fler barn ska söka sig till fritidsklubbarna.
– Det är vårt dilemma hela tiden. Vissa ungdomar kommer, men jag funderar över varför det inte är fler och hur man kan nå dem för att ställa frågan, säger Christer Johansson, utvecklingsledare inom Kulturförvaltningen.
Marie Isacson, chef för fritidsverksamheten i västra Uppsala, berättar att kommunen är ute på skolor, mässor och föräldramöten för att försöka informera barn om sommarens fritidsklubbar. Dessutom funderar de hela tiden över hur de kan nå fler.
Jonas Nyström på Rädda Barnen tror att geografisk tillgång kan vara ett problem. När det bara finns en klubb i Uppsala och ett barns föräldrar inte har möjlighet att skjutsa, kan det bli svårt att ta sig dit om man bor långt borta.
I Uppsala kostar ett sommarlovskort på UL 740 kronor, en stor utgift för en utsatt familj, speciellt om den har flera barn.
– Okunskapen är stor om de här frågorna, och folk behöver påminnas. Vi i Sverige har det fantastiskt bra, och de flesta lever under goda förutsättningar. Men alla har inte samma förutsättningar, och det är inte okej. Kommunerna behöver göra mer, säger Jonas Nyström.