Videon är inte längre tillgänglig
På fem år har både de resurssvagaste och de resursstarkaste grundskolorna i Uppsala blivit fler. Och utvecklingen är densamma sett till antalet barn: Fler barn går i dag både på de riktigt svaga och på de riktigt starka skolorna, medan färre barn går på skolorna däremellan där blandningen av elever är större. Det visar en rapport gjord av kommunens kontor för barn, ungdom och arbetsmarknad.
Med resurssvaga skolor menas här skolor där eleverna har större behov av stöd för att nå skolans kunskapsmål. Att fler elever med den här bakgrunden samlas på vissa skolor riskerar att ytterligare dra ner deras skolresultat.
– Det blir liksom sten på bördan. Kompisarna riskerar att dra ned varandra, det kallas kamrateffekten, säger Lena M Olsson som är undervisningsråd på Skolverket och har skrivit en rapport om skolsegregation.
De största förlorarna på en mer segregerad skola är de lågpresterande eleverna, eftersom de är mer påverkbara och känsliga för negativa kamrateffekter. Men även högpresterande elever förlorar på segregationen.
– Man tycker att de högpresterande eleverna borde ha vunnit på en ökad segregation, men så är det inte om man tittar på internationella studier. Varför vet man inte riktigt, men vi kan konstatera att det inte finns någon vinnare i segregerad skola, säger Lena M Olsson.
Utvecklingen i Uppsala är på inget sätt unik. Även på riksnivå får skolorna en allt mer homogen elevsammansättning med följden att skolresultaten kan dras ned.
– På grund av kamrateffekten finns risken att skillnaderna mellan skolorna blir ännu större än de kanske varit om eleverna gått i mer blandade skolor. Samtidigt får elever ta ett större eget ansvar för sitt skolarbete, vilket är svårt utan uppbackning hemifrån. Kompenseras inte detta i form av mer resurser eller mindre klasser så blir det ännu tyngre, säger Lena M Olsson.
Den här utvecklingen har främst två orsaker: En kraftig ökning av boendesegregationen sedan 90-talets början och det fria skolvalet som främst utnyttjats av elever med resursstarka föräldrar.
– Det fria skolvalet skulle bli en väldigt viktig reform för att kunna bryta sig loss från sitt bostadsområde. Men det visade sig att det kräver väldigt mycket av föräldrarna att byta skola. Valfriheten kräver en insats som inte alla kan göra, säger Lena M Olsson.
Hon tycker att Uppsalas skolpolitiker noga bör följa upp vad den ökade segregationen får för effekter på elevernas resultat.
Måste det leda till sämre skolresultat?
– Nej, det är inte givet. Men då krävs att man jobbar väldigt medvetet för att ge alla elever samma förutsättningar. Det krävs lite mer av både rektorer och lärare.