Det går bra för Uppsala. Kommunen växer snabbt och arbetslösheten är lägst i landet. Det här är den bild de flesta har av landets fjärde största stad.
Men det finns en helt annan bild. För vissa grupper är Uppsala i stället en av Sveriges sämre kommuner. En sådan grupp är nyanlända svenskar som skrivs in i Arbetsförmedlingens etableringsstöd. Enkelt uttryckt ska stödet ge 40 timmars aktivitet i veckan: hälften utbildning i Svenska för invandrare, SFI, och Samhällsorientering, hälften annan aktivitet som ska vara till hjälp för att ta sig ut på den svenska arbetsmarknaden. Mot redovisning av de 40 timmarna får den som omfattas av stödet en ekonomisk ersättning.
När det gäller SFI och Samhällorientering är deltagandet högt i Uppsala jämfört med andra kommuner. Det är när det kommer till de övriga 20 timmarna i veckan som Uppsala utmärker sig.
I en nationell kartläggning av etableringsstödet som Arbetsförmedlingen själva gjorde i våras ligger Uppsala län långt under snittet i riket när det gäller arbetsmarknadsaktiviteter vid sidan av SFI och Samhällsorientering. Då ingår ändå Enköpings kommun som ligger över riksgenomsnittet. I Uppsala kommun hade 16 procent av dem med etableringsplan anvisats ett arbetsmarknadspolitiskt program, långt under rikssnittet på 39 procent.
Det här märker företagen som erbjuder de arbetsförberedande kurser och aktiviteter dit de nyanlända ska, som det heter, "anvisas" av Arbetsförmedlingens handläggare.
– Vi står med tomma salar och lärare som väntar på kursdeltagare i Uppsala. Det är hemskt illa för alla parter, och drabbar framför allt de nyanlända, säger Marie Perruchon på Hermods, en av de stora aktörerna på det här området.
En annan stor aktör är Alpha CE med verksamhet på 70 orter. I Kalmar kommun har man 150 inskrivna från Arbetsförmedlingen i ett uppdrag som vänder sig till den här målgruppen, i Nybro över 60. I Uppsala är 10 inskriva i samma uppdragt.
– Vi har också ett mycket stort antal företag som är beredda att ta emot praktikanter, men vi kommer inte i kontakt med de arbetssökande när Arbetsförmedlingen inte anvisar dem till oss. Det här är resursslöseri för alla, säger Maria Mattsson Mähl, Uppsalabo och vd för Alpha CE.
Ytterligare en stor spelare som noterar att Arbetsförmedlingen i Uppsala får ut färre i aktiviteter vid sidan av SFI och Samhällsorientering, än andra lokalkontor, är Astar, ett företag i Thoréngruppen.
– Vi har jättesvårt att hitta deltagare till våra arbetsmarknadsutbildningar som kan ge praktikplatser och kontakter med arbetsmarknaden, projektledare på Astar i Uppsala.
Hon ger ett exempel med en utbildning i kundservice och försäljning i Uppsala.
– Vi har under tio deltgare men skulle kunna ha 25. Det är så synd, för det finns resurser som den här gruppen nu inte får del av. Det här handlar också om integrering i samhället, och många av dem vill inget hellre än att ha ett jobb och känna att de har en uppgift.
Den låga effektiviteten på Arbetsförmedlingen i Uppsala kan även beskrivas i siffror. Tanken med etableringsstödet är att det ska kunna vara en väg in på arbetsmarknaden eller till studier och en permanent försörjning. Men 2012 visade siffror att endast fem procent eller nio personer i Uppsala län hade fått arbete under etableringsreformens första år. Den siffran har blivit bättre. I mars i år hade 36 procent gått till studier eller arbete 90 dagar efter avslutad etablering.
– Men jag skulle vilja påstå att vi i Uppsala med Sveriges bästa arbetsmarknad borde ligga betydligt högre än 36 procent, säger Maria Mattsson Mähl.