Bör Uppsala kommun erbjuda tillfälligt boende åt hitresta familjer från andra länder som i dag tigger på Uppsalas gator? Den frågan har undersökningsföretaget Novus ställt till 1 000 Uppsalabor för UNT:s räkning.
Drygt hälften, 53 procent, svarar ”ja, absolut” eller ”ja, kanske”. 22 procent är tveksamma medan 21 procent svarar nej på frågan.
Yngre är mer positivt inställda än äldre.
– Bland dem som är 45 år och uppåt, och framför allt i gruppen över 60, är andelen negativa betydligt högre, säger Viktor Wemminger, biträdande konsult på Novus.
Även kvinnor och män skiljer sig åt i synen på om hitresta familjer ska erbjudas tillfälligt boende. Bland männen är det 46 procent som svarar ”ja absolut” eller ”ja, kanske”, medan motsvarande siffra för kvinnorna är 58 procent.
Mohamad Hassan (FP), vice ordförande i kommunstyrelsen, ser undersökningens resultat som ett positivt besked.
– Det visar att det finns en medmänsklighet och en acceptans för den här gruppen. Om majoriteten hade svarat nej hade jag sett det som ett oroande tecken på att vi går mot ett hårdare samhälle, säger han.
I slutet av vintern drevs för första gången tillfälliga natthärbärgen för hemlösa EU-migranter med kommunens stöd. Det var efter flera uppmärksammade artiklar i UNT i november som kommunen gick ut och lovade tak över huvudet åt barnfamiljerna. Men det dröjde till början av februari innan kommunstyrelsen fattade det nödvändiga beslutet om att godkänna Uppsala Stadsmissions och Livets Ords ansökningar om bidrag för att driva två natthärbärgen till sista mars.
Både Stadsmissionen och Livets Ordär i sina utvärderingar av projekten kritiska till att frågan drog ut på tiden. ”Vi visste inte förrän en bit in i januari att det förväntades att vi skulle göra en ansökan. Vi trodde vi skulle få ett uppdrag”, skriver Stadsmissionen. Mohamad Hassan är självkritisk.
– I vintras dröjde det för länge innan vi sjösatte åtgärderna för att lösa den akuta situationen. Det var nog också allt för optimistiskt att tro att de två natthärbärgena skulle täcka alla behov. Men det kanske ligger i sakens natur: Om vi hittar bra lösningar lockas fler att komma hit.
I övrigt bedöms försöket med tillfälliga natthärbärgen i stort sett ha fallit väl ut. Stadsmissionen och Livets Ord anser att ett enkelt boende kommer att behövas även kommande vinter. Mohamad Hassan säger att hans utgångspunkt är att kommunen ska skjuta till pengar men att det är för tidigt att lova något.
– I år vill jag att vi ska vara ute i god tid. Men vi måste också komma överens med de andra partierna i Alliansen om att hitta en finansiering.
Samtidigt som kommunstyrelsen beslutade att stödja de tillfälliga natthärbärgena fick kommunens tjänstemän i uppdrag att ta fram ett underlag för ett eventuellt beslut om mer långsiktiga insatser för socialt utsatta EU-medborgare. De ideella organisationerna vill ha en öppen mötesplats på dagtid som erbjuder mat, värme och rådgivning. Den 18 juni ska ärendet upp till beslut i kommunstyrelsen.
– Jag ser gärna att vi använder kommunala medel för att komma igång men att vi därefter hittar en annan finansiering, exempelvis från EU:s socialfond, säger Mohamad Hassan.
Han hoppas också kunna inkludera Arbetsförmedlingen i arbetet.
– Min förhoppning är att verksamheten för EU-medborgarna inte bara ska vara ett socialt stöd utan också vara kopplad till arbetsmarknaden.
I dag drivs en ideell dagverksamhet för tiggarnas barn på Fyrisgården, men den stänger i juli. Anser du att kommunen bör gå in med pengar så att den kan fortsätta i höst?
– Spontant tycker jag att man borde stödja verksamheten, men jag vet inte hur det ska finansieras, säger Mohamad Hassan.