Klockan 00.54 natten mot söndag larmades räddningstjänst till en brand i S:t Eriks lokaler på Börjegatan i Librobäck i Uppsala. Över 20 brandmän arbetade med branden som till en början riskerade att sprida sig och inte förrän klockan 06 på söndagsmorgonen kunde brandmännen lämna platsen.
Men larmet klockan 00.54 var inte det första som kommit in till SOS. Redan klockan 00.43 tog Uppsalabon Lovisa Öhman upp sin mobiltelefon och knappade in 112 på displayen.
– Jag och min sambo hade varit ute på en tillställning när vi åkte hem mot stan. Vi tog vägen via Librobäck och när vi kom förbi St: Eriks Betong såg vi att det brann. Det var lite svårt att se men vi försökte komma nära och såg då öppna lågor. Då ringde jag 112, säger Lovisa Öhman till UNT.
Samtalet med larmoperatören blev dock inte som Lovisa Öhman föreställt sig.
– Jag kände på en gång att hon inte var så intresserad av att veta omfattning av själva branden. Hon frågade efter den exakta adressen och vi uppgav vad det stod på en närliggande busshållsplats. Då sa hon "jag kan ju inte ha koll på var bussar stannar".
Lovisa Öhman berättar att larmoperatören flera gånger under samtalet ifrågasatte om det verkligen brann.
– Till slut började jag bli osäker på mig själv om det var en brand. Jag såg eld och lågor men började ändå ifrågasätta mig själv.
Samtalet med 112 avslutades med att larmoperatören uppgav att hon skulle göra en notering om brand. Någon bekräftelse på att någon brandkår skulle skickas till platsen fick Lovisa Öhman inte. Hon och hennes sambo beslutade sig därför att stanna kvar i området. Snart lyckades de hitta en position där de tydligt kunde se att lågor slog upp från taget på byggnaden.
– Vi väntade men kunde inte höra några sirener från varken polis eller brandkår. Efter att ha velat ringde vi igen. Då hade det gått tio minuter sedan det första samtalet. Den här gången ringde min sambo och någon minut efter samtalet hörde vi sirener och såg brandbilarna dyka upp.
Lovisa Öhman berättar att hon nu känner sig frustrerad över det där samtalet med SOS Alarm. Att bli ifrågasatt och att operatören var så velig känns jobbigt, hävdar hon. Så här i efterhand har hon en fråga som gnager i huvudet:
– Om vi hade gett upp, hade stället brunnit ner då?