Uppsala växer som aldrig förr. Bostäder byggs i stadens alla hörn. Dagarna innan jul antog kommunen en detaljplan för 3500 nya lägenheter på Rosendalsfältet. Utbyggnaden av jättestadsdelen Södra staden och Ulleråker ska pågå under de kommande 15 åren. Det kräver stora investeringar i form av skolor, vägar och kollektivtrafik. Det kommer dock inte att kunna finansieras med lånade pengar som förr.
Med en låneskuld på 11,9 miljarder kronor är Uppsala kommun en av de mest skuldsatta kommunerna i landet. Nettokoncernskulden per invånare har ökat från 46 377 kronor år 2011 till 71 219 kronor förra året. Att fortsätta låna till investeringarna i den takten går inte utan att riskerna för den kommunala ekonomin ökar dramatiskt. Det anser bland annat Sveriges kommuner och landsting, SKL, som har granskat Uppsala kommuns ekonomi.
Visserligen har Uppsala både tillväxt och en stark arbetsmarknad.
– Men varje procentenhets ränteökning motsvarar 120 miljoner kronor i ökade räntekostnader, säger ekonomichef Per Törnvall.
Uppsala kommun var i en liknande situation för cirka femton år sedan. Då var skulden 4,8 miljarder kronor och kommunen betalade höga räntekostnader för sina lån. Politikerna valde att sälja kommunens fjärrvärmeverk till Vattenfall. Det gav drygt tre miljarder. Visionen var att skapa en skuldfri kommun till år 2008. Men det blev inte så. Skulderna sjönk inledningsvis sedan började de klättra uppåt igen. År 2008 låg de på 6,8 miljarder och fortsatte sedan upp till dagens nivå på elva miljarder kronor.
– Vi har haft en alltför för snabb skuldökning enligt SKL:s analys, bland annat genom köpet av Ulleråkerområdet. Förra året investerade kommunen tre miljarder kronor. Skulle vi ha gjort det utan lån hade vi bara mäktat med 1,2 miljarder. Det är inte långsiktigt hållbart att fortsätta låna pengar i den takt vi gjort. SKL anser att vi bör utforma strategier för en hållbar finansiering av investeringarna, säger Per Törnvall.
Anledningen till dagens situation är bland annat att kommunens verksamhet, främst skola och omsorg, kostar för mycket och att Uppsala inte har så stora tillgångar.
– Vi har ingen stor förmögenhet och ingen markreserv att ta av. Dessutom har kommunens verksamhet inte gått med överskott de senaste åren, om man räknar man bort reavinster och engångsintäkter.
Uppsala kommun är dock inte ensamt om problemen.
Enligt Kommuninvest som ger kommuner lån och finansiell rådgivning har större snabbväxande städer tuffa tider. Flera har, liksom Uppsala, tvingats till skattehöjningar för att klara investeringar i skolor och annan infrastruktur. Kommunernas skulder riskerar att fördubblas på tio års sikt. Ett sätt att sanera ekonomin är att göra som för femton år sedan, sälja av något. Men det är inget Per Törnvall förordar.
– Genom att sälja av tillgångar riskerar vi bara att vi skjuta problemen på framtiden, säger han.
Viktigare är att uppnå kravet på två procents budgetöverskott, så kallad god ekonomisk hushållning, med skattepengarna. SKL bedömer att det ekonomiska läget kan leda till att målet på två procent till och med bör höjas.
– Den genomsnittliga kostnaden för Uppsalas kommunala verksamhet ligger fem procent högre än jämförbara kommuner och har legat på den nivån under en följd av år. Vi har inte nått resultatmålet sedan 2011 och vi kommer inte att nå det 2015 heller.
Vad betyder det här för vanligt folk, kommer kommunen att kunna bygga nya skolor och förskolor?
– Ingen ska behöva vara orolig för att det inte finns skolor, förskolor och äldreboenden. Men politikerna måste göra tydligt vilka områden man prioriterar. Kanske kan vi inte investera i allt som tidigare. Man har nu en plan med krav på ordning och reda i ekonomin så med tydliga prioriteringar kommer det att fungera över tid, säger Per Törnvall.
Fotnot: SKL:s granskning är gjort på uppdrag av Uppsala kommun och ska fungera som underlag för kommande budgetarbete samt som stöd för att stärka ekonomin.