– Välkommen till Sjuk-vårdens larmcentral, vad är det som har hänt? frågar Dennis Hultgren.
Framför sig har han fyra stora datorskärmar placerade i en halvcirkel.
– Okej, bröstsmärtor. Har du haft det förut?
Han antecknar svaren och larmar en ambulans.
– Se till att dörren är olåst så att ambulanspersonalen kan komma in, de är på väg nu, avslutar han.
Vi är på en demonstration av landstingets nya verksamhet, Sjukvårdens larmcentral, som i dag delvis tar över dirigeringen av ambulanser inom länet från SOS Alarm. Under veckan kommer de att arbeta parallellt för att säkerställa en smidig övergång nästa vecka.
– Det känns bra att vi tar det här steget. Ambulans-dirigeringen utgör en viktig första del av sjukvårdskedjan. Nu kan vi kontrollera den på ett annat sätt och samarbeta över länsgränserna, säger Bertil Kinnunen, landstingsråd och ledamot i ambulansdirigeringsnämnden.
Allmänheten ska precis som tidigare ringa nödnumret 112 vid allvarlig skada eller sjukdom. Samtalet går till SOS Alarm, som ansvarar för numret, och kopplas sedan vidare till Sjukvårdens larmcentral i Uppsala om olyckan skett inom länet. I Uppsala tas samtalet emot av utbildade sjuksköterskor som gör en prioritetsbedömning med hjälp av ett medicinskt beslutsstöd som skiljer sig från SOS Alarms. Tanken är att det ska vara mer anpassat mot sjukvården.
– Ambulanssjukvården har blivit allt mer avancerad och vårdkedjan börjar redan vid första telefonkontakten. Därför är det viktigt att bedömningar görs av sjuksköterskor och att dirigeringen görs av personal med god lokalkännedom, säger Per Andersson, verksamhetschef för ambulanssjukvården Uppsala län.
Det innebär även att det blir en längre vårdkedja?
– Ja, förvisso. Men vi kommer att kunna kapa andra delar av kedjan så att den inte blir längre än tidigare, säger Per Andersson.
När företaget Medhelp skötte dirigeringen för fyra år sedan kritiserades de långa svarstiderna. Men det är något som Sjukvårdens larmcentral har tagit med i beräkningarna.
– Vi kommer att ha tre personer som arbetar dagtid och fyra kvällstid. Vid vissa högtider kommer vi att öka bemanningen. Sedan finns möjligheten att avlasta med hjälp av larmcentralen i Västmanland, säger Andersson.
Grundar sig beslutet i att ni varit missnöjda med SOS Alarm?
– Drivkraften har varit att införa ett annat sjukvårdssystem. Men visst har vi inte alltid haft samma syn på hur verksamheten ska styras, säger han.
Ulrika Bergvall, verksamhetschef på SOS Alarm, betonar vikten av att tredje person ska få en så bra service som möjligt. I mångt och mycket kommer SOS Alarm utföra samma arbete förutom att de måste skicka samtalet som gäller vård vidare. Enligt en anonym källa till UNT kommer detta innebära problem för en tredje part eftersom det finns risk för fördröjning. Personen, som har god kännedom om verksamheten, skriver i ett mejl att ”det under Med-helps tid kunde innebära att ambulanser placerade på brandstationer ibland åkte på eget bevåg när de hörde att brandstyrkan fick larm för att spara tid”.
– Det där vet jag inget om. Men tanken är att Sjukvårdens larmcentral ska svara direkt när vi lämnar över, men våra operatörer kommer ju alltid att stanna kvar tills det att de fått en kvittens på att samtalet mottagits. Under Medhelps tid kunde denna kvittens dröja, säger Bergvall.
Hur har övergången varit?
– Det har gått bra och vi har bidragit med allt vad vi kan. Men jag kan inte säga så mycket om deras verksamhet då vi inte fått ta del av några siffror eller deras nya beslutsstöd, säger hon.