Helårsresultatet för kommunen beräknas till 29 miljoner kronor plus, men om engångsintäkter inte räknas med, landar i stället bokslutsprognosen på minus 125 miljoner kronor.
Engångsintäkterna som kommunen räknar med i årets resultat är bland annat återbetalningar av försäkringspremier med 68 miljoner kronor och intäkter från mark- och exploateringsverksamhet med 80 miljoner kronor.
Bokslutsprognosen för utbildningsnämnden visar ett underskott på 77 miljoner kronor, för socialnämnden med 22 miljoner och omsorgs- respektive äldrenämnden med 15 miljoner kronor vardera.
– Kostnadsökningen har varit större än ökningen av skatteintäkterna de senaste tio åren, med ett trendbrott först budgetåret 2014. Vi är alla medvetna om detta, och nämnderna arbetar hårt med att få kontroll på ekonomin, säger Marlene Burwick (S), kommunstyrelsens ordförande.
Nedläggningen av Bolandgymnasiet för att minska skolans lokalkostnader var ett led i detta.
– Men kostnadsökningarna beror också på att flera barn och fler äldre tillkommit än vad verksamheterna räknat med, säger Marlene Burwick.
Marta Obminska (M), kommunalråd, poängterar liksom Burwick vikten av att få kontroll på kostnaderna:
– 2014 ökade kommunens kostnader med 2,4 procentenheter, det innebar ett brott i den trend som fanns även före 2006 då Alliansen tog över makten i kommunen. Enligt bokslutsprognosen ligger kostnadsökningen nu på 4,7 procentenheter, säger Marta Obminska.
Oppositonen röstade liksom majoriteten för en nedläggning av Bolandgymnasiet som ett led i att få kontroll på kostnader, men Obminska säger att arbetet med att få kontroll på ekonomin måste vara långsiktigt:
– Därför är det illa att nämnderna inte kommer att få något budgetbeslut för 2016 att förhålla sig till i sina planeringar förrän i september. Det är en mycket olycklig försening med två månader.