– Vi är lite tagna på sängen. De här frågorna är så pass nya och vi behöver absolut skaffa mer kunskaper om hur vi kan jobba förebyggande och hur vi kan upptäcka unga i riskzonen.
Det säger Carina Börjesdotter, som är samordnare för Brottsförebyggande rådet i Uppsala kommun.
Säkerhetspolisen uppgav i november att man misstänkte att uppemot 300 svenskar åkt iväg för att strida för Islamiska staten (IS). Om några Uppsalabor åkt är dock ingenting Säpo avslöjar – inte heller för Carina Börjesdotter. Hon har ingen kontakt alls med Säpo.
– Hur stort problemet skulle kunna vara bland Uppsalas unga i den frågan, det vet vi inte, säger Carina Börjesdotter.
Borde ni ha kontakt med Säpo?
– Det vet jag inte, men jag tänker att det är något vi nu behöver ta reda på.
I början av mars ska hon och representanter från skola, socialtjänst och polis träffa den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism. Carina Börjesdotter ser mötet som ett första steg till en aktiv strategi i Uppsala.
– Jag hoppas att vi får med oss kunskap och goda exempel.
Carina Börjesdotter planerar också ett möte med en eller flera imamer i Uppsala, för att ta reda på hur muslimska samfund och Uppsala kommun skulle kunna samarbeta i frågan.
Från Uppsalapolisens sida håller man med: beredskapen att fånga upp unga som dras åt islamistisk extremism är liten i Uppsala. Ulf Lundgren som är kommunpolis och har ett ansvar för polisens samordning med bland annat skola, socialtjänst och föreningar, har inte uppfattat att problemet ännu är stort i Uppsala.
– Men jag har för lite kunskap i frågan, och det kan nog vara så att vi behöver titta närmare på detta. Finns problem behövs ett upparbetat program. Vad gör vi om folk åker? Vad kan vi göra för familjerna? Och hur gör vi när personerna kommer hem? Ta ett helhetsgrepp kring sådana frågor.
Ilona Szatmari Waldau, kommunalråd för vänsterpartiet med ansvar för sociala frågor, säger att Uppsala behöver bli bättre på alla plan. Skolan på att uppmärksamma unga i riskzonen. Socialtjänsten på att vara tydliga med var oroliga anhöriga kan höra av sig, och att det finns någon på socialtjänsten som är extra insatt i de här frågorna. Men främst handlar det om att bekämpa själva grogrunden till radikalisering, menar Ilona Szatmari Waldau.
– Det finns en viss koppling mellan radikalisering och sociala problem. Vi behöver jobba ännu mer för att unga klarar skolan och får jobb.
När hon lyfte frågan i socialnämnden och i brottsförebyggande rådet hade attentaten i Paris och Köpenhamn ännu inte hänt.
– Vi vill inte att några ungdomar dras till våldsbejakande extremism. Men nu får frågan ytterligare en dimension: behöver vi lyfta den för att förebygga att någon från Uppsala begår attentat i världen eller här i Uppsala?