Det är inte bara att utveckla nya antibiotika så är problemet med antibiotikaresistens fixat. Det säger Dan Andersson, som är professor i medicinsk bakteriologi och föreståndare vid nystartade Uppsala Antibiotic Center:

– Det här är ett brett problem. Det krävs till exempel förändringar i människors beteende och hur antibiotika används, nya ekonomiska modeller för att utveckla antibiotika och mer kunskap kring hur antibiotika påverkar miljön.

Uppsala Antibiotic Center är till att börja med en fyraårig satsning, som får tio miljoner kronor om året. Pengarna räcker till fjorton doktorander, som ur vitt olika perspektiv ska forska i ämnet antibiotikaresistens. Centret finansieras av rektor samt alla de tre vetenskapsområdena vid universitetet tillsammans: teknik och naturvetenskap, medicin och farmaci samt humaniora och samhällsvetenskap.

– Det finns många centrum i världen som jobbar för att utveckla nya antibiotika. Men det här breda angreppssättet som vi har är unikt, säger Dan Andersson.

Det är ingen slump att ett forskningscentrum för antibiotikafrågor startas just här. Uppsala universitet är ledande i Sverige på området och ligger mycket långt fram även internationellt sett. Cirka tio forskargrupper på universitetet forskar redan på olika aspekter av antibiotikautveckling och resistens.

Det största projektet är det sexåriga projektet kallat ENABLE, i vilket man försöker utveckla nya antibiotika mot så kallade gramnegativa bakterier – bakterier som ofta är särskilt knepiga att bekämpa. Projektet som involverar ett 40-tal forskargrupper runtom i Europa och som leds från Uppsala universitet finansieras med runt 750 miljoner kronor från bland annat EU. Det har pågått i snart tre år, men än är det för tidigt att säga hur det går enligt Dan Andersson.

– Men överlag är framgångsfaktorn väldigt låg vad gäller att hitta nya antibiotika, även när man som i det här projektet satsar nästan en miljard kronor.

Det finns ett femtontal olika klasser av antibiotika, men vissa av dem är i stort sett oanvändbara i dag eftersom bakterier utvecklat resistens mot dem. Nästan all antibiotika utvecklades under 50-, 60- och 70-talen. Sedan dess har nästan inga nya sorter kommit. En anledning till att det stått så stilla forskningsmässigt är att industrin till stor del lämnat fältet.

– Det är svårt att få fram nya antibiotika och det är en medicin som företagen inte tjänar särskilt mycket på eftersom man äter dem en kort tid. Med tanke på vilken nytta antibiotika gör så borde medicinen kosta användaren mycket mer. Men när problemen med antibiotikaresistens blir så stora att vi verkligen påverkas kommer industrin att komma tillbaka, säger Dan Andersson.

Hur bekymrad är du över utvecklingen?

– Det kommer definitivt att bli sämre innan det blir bättre. Resistensen ökar nästan överallt och det kommer ju i princip inga nya antibiotika. De närmaste fem tio åren kommer att bli problematiska.

– Men jag tror att vi kommer att lösa det, bara vi satsar tillräckligt med resurser. Men det kommer ju aldrig att vara så att vi hittar en lösning och så är det klart. Det kommer att vara en ständig kapplöpning mellan oss och bakterierna. Allt vi tar fram kommer de att utveckla resistens mot.