Sparpaketen avlöser varandra på Akademiska sjukhuset

Det ekonomiska läget är mycket allvarligt och Akademiska sjukhuset måste göra stora nedskärningar. Känns orden igen? Den som tittar i UNTs arkiv ser snabbt att verksamheten omgivits av krisrubriker i mer än två decennier.

Och nu hörs åter samma visa. UNT träffar sjukhusets ekonomidirektör Bo Strömquist i ett nyrenoverat konferensrum. Han är klädd i oklanderlig kostym, bjuder på kaffe och levererar siffror i en ström. Årets budget är underfinansierad med 100 miljoner, vilket innebär att kostnaderna är 100 miljoner större än intäkterna och att besparingarna kommer att mala vidare.

Men trots det bistra budgetläget kommer Bo Strömquist med ett positivt besked.

– År 2017 räknar vi med att Akademiska sjukhusets budget ska vara i balans, säger han.

Kanske ska det mest ses som en förhoppning. För vi har hört det förut. Senast hösten 2013 talade sjukhusledningen om ett trendbrott.

”Om allt fortsätter enligt planen når vi ett nollresultat för helåret”, sa då biträdande sjukhusdirektören Jan-Erik Sundquist.

Men det fanns ett problem. För att budgeten skulle gå ihop behövde den krympas med nära 200 miljoner kronor. 2013 kom dock att sluta på sedvanligt sätt och minusresultatet blev 216 miljoner kronor.

Akademiska sjukhuset gått back 24 år i rad och i fjol blev det minus 233 miljoner. Men nu är det nya tag som gäller. En ny sjukhusdirektör, Per Elowsson, är på plats sedan i höstas. Han har deklarerat att han inte har behov av att bli omtyckt, ett karaktärsdrag som nog kan vara värdefullt inför den framtida resan.

Landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) har gjort klart att tidigare års slappa budgetdisciplin inom sjukhuset inte längre kommer att tolereras. Liksom en del andra av sina företrädare tycker han sig skönja en ljusning.

– Akademiska sjukhusets ekonomi har varit ett sluttande plan men det känns betydligt bättre nu, sa Börje Wennberg vid en pressträff i mars i år.

För att uppnå målet med budget i balans till 2017 gäller fortsatta sparkrav. I en första runda handlar det bland annat om att 53 miljoner kronor ska sparas på personalkostnader under 2016.

– Vi kan inte utesluta uppsägningar men det ska göras där det orsakar minst skada, till exempel inom administrationen, uppger Bo Strömquist.

Ekonomin ska ordnas även genom ökade intäkter i form av höjd produktivitet och mer försäljning av vård.

Är det då något som säger att budgeten kommer att gå ihop den här gången? Eller blir det ytterligare en deja vu-upplevelse?

Det finns en åtgärd som kanske kan göra skillnad. Tidigare, när ansvariga inom sjukhuset inte uppfyllt sparkraven, har skulderna lagts på hög och ett skuldberg på 1,7 miljarder kronor har byggts upp.

Från och med i år gäller dock nya regler. Skulderna raderas och det kommer inte längre att vara möjligt att ackumulera dem. I stället måste underskotten arbetas in vilket kan medföra att framtida sparpaket får hårdare verkan.

Akademiska sjukhusets minussiffror kan låta stora. Samtidigt ska man komma ihåg att till exempel fjolårets underskott på 233 miljoner motsvarar mindre än tre procent av omsättningen på 8,5 miljarder kronor.

En viktig fråga är hur de ekonomiska problemen påverkar patienterna. I den senaste patientenkäten, som är från 2014, fick Akademiska sjukhuset 77 av 100 möjliga poäng. Det motsvarar rikssnittet. Å andra sidan dras nästan alla storsjukhus med dålig ekonomi.

TIPSA UNT

Vad har du för erfarenheter som patient och anställd av Akademiska sjukhuset?

Mejla UNT:s reporter på staffan.wolters@unt.se

Du får givetvis vara anonym.