Enligt Skolverket har segregationen inom grundskolan blivit större sedan 1990-talet. Det innebär att det blivit vanligare att elever med höga betyg samlas i vissa skolor medan elever som presterar sämre går i andra.
Uppsala kommun lägger ner stora resurser på att öka likvärdigheten mellan grundskolorna. Trots det har betygsskillnaderna mellan skolorna vuxit något de senaste åren.
– Det är beklämmande. Dessutom finns risken att segregationen ökar när vi ska ta emot fler nyanlända elever, säger Caroline Andersson (S), ordförande i utbildningsnämnden i Uppsala kommun.
Forskningen visar att högpresterande elever tenderar att dra upp andra elevers skolresultat. För att svaga elever ska stöttas är det alltså viktigt att de blandas i skolklasser med högpresterande elever. Men i Uppsala är det i hög utsträckning inte så.
Det finns ett starkt samband mellan elevernas betygsresultat och faktorer som föräldrarnas utbildningsnivå och svensk respektive utländsk bakgrund. De grundskolor i Uppsala där eleverna uppnår högst meritvärden har i snitt betydligt högre andel svenskfödda elever samt föräldrar med eftergymnasial utbildning jämfört med skolorna där eleverna uppnår lägre resultat.
Vad är då orsaken till att elever med olika förutsättningar i så stor utsträckning grupperas i skilda skolor? Förekomsten av friskolor är en starkt bidragande förklaring, enligt IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.
IFAU visar i en rapport att elever med svensk respektive utländsk bakgrund oftare hamnar i olika skolor i de kommuner där det är vanligt med val till friskolor. Som den viktigaste orsaken till skolsegregationen anges dock boendesegregation.
För att motverka segregationen ger Uppsala kommun extrapengar till grundskolorna utifrån faktorer som bland annat föräldrarnas utbildningsnivå, härkomst och kön. Med hjälp av extratilldelningen kan skolorna exempelvis anställa fler lärare.
Trots den så kallade strukturersättningen består alltså betygsgapet mellan starka och svaga skolor. Men Caroline Andersson (S) framhåller att segregationen i annat fall kunde ha varit ännu större.
Hon delar IFAU:s slutsats att det fria skolvalet ökar skillnaden mellan skolorna.
– Man vet att resursstarka föräldrar i högre grad än andra använder skolvalet för sina barn. Genom ökad information vill vi få även andra grupper att välja skola så de inte bara hamnar i den skola som ligger närmast den egna bostaden, något som kan bidra till segregationen. En annan möjlighet kunde vara att placera exempelvis högstadieskolor centralt i Uppsala för att locka elever från olika stadsdelar, föreslår Caroline Andersson.
Ett av kommunens verktyg är de 200 förstelärarna, extra kvalificerade pedagoger, varav en del sätts in i skolor där resultaten behöver höjas.
Kristina Larsson är förstelärare i svenska på Björkvallsskolan i Björklinge, en skola som ligger något under kommunens betygssnitt.
– Liksom vid många andra skolor behöver vi utveckla elevernas läsförståelse och lässtrategier, förklarar hon.
Kristina Larsson arbetar med att utveckla pedagogiken dels på den egna skolan, dels tillsammans med förstelärare vid andra skolor. Det handlar bland annat om att fånga upp och sprida bra pedagogiska metoder.
Ökad likvärdighet mellan skolorna ser hon som ett självklart mål.
– Rätten till god utbildning ska vara lika stor, oavsett vilken skola eleven går på, säger Kristina Larsson.