UNT efterlyste läsarnas åsikter och svaren kom direkt: Korsningen Gränby bilgata-Tycho Hedén har blivit rörigare, Fyrislundsgatan är alltid igenkorkad och norra infarten till Uppsala science park är en ”helt vansinnig flaskhals”.
Uppsala ska få 100 000 fler invånare till år 2050. Men medan politiker och tjänstemän vill få den växande befolkningen att tänka grönare, så ökar bilismen enligt kommunens mätningar.
”Helt bedrövligt. Väderkvarnsgatan har blivit en bullrig genomfartsled”, skriver Peter Eriksson som vill ha 30-gräns i hela centrala staden.
Om inte kraftiga åtgärder sätts in väntas andelen resor med bilen öka från dagens 37 procent till 44 procent till år 2050. Då blir det problem med framkomlighet, förlängda restider och minskat utrymme för cyklister och fotgängare, visar en expertutredning.
Utredningen som legat till grund för kommunens nya översiktsplan säger att bilisternas tidsförluster över ett år kommer att öka med omkring 140 procent jämfört med nuläget, det vill säga 30 minuters bilväg blir 72 minuter i stället. ”Detta innebär att många av stadens gator kommer att vara igenkorkade under morgonens och eftermiddagens maxtimmar”, skriver utredarna.
För en trafikled som Tycho Hedéns väg skulle det innebära att den återgår till den trafikmängd som fanns före anläggandet av E4 väst.
– Tittar du på innerstaden så är det ganska tjockt redan i dag. Om vi gör åtgärder för att minska biltrafiken i innerstaden så trycks trafiken ut, vilket får konsekvenser för gator som Tycho Hedén. Trafiklänkar utanför innerstaden kommer inte att fungera i framtiden. Vi måste hitta andra typer av åtgärder än bara fler vägar, säger kommunens infrastrukturstrateg Ola Kahlström.
Åtgärderna som kan minska biltrafiken kallas för styrmedel. Det kan handla om införande av bilpoolar, höjda bensinkostnader och ökade parkeringsavgifter. Lägg därtill hastighetsåtgärder och införandet av en gemensam kollektivtrafiktaxa med Stockholms län så kan bilarnas andel minska till omkring 25 procent, tror utredarna. Samtidigt skulle cykel- och kollektivtrafiken växa till att bli de största trafikslagen år 2050.
– Effekterna av höjda parkeringsavgifter, som exempel, bygger på observationer av hur människor beter sig. Vi vet att vi får den här effekten om avgifterna höjs.
Det mest kraftfulla styrmedlet är ökade milkostnader som till exempel höjda bensinpriser, anser utredarna. Styrmedlet slår inte mot själva bilägandet, men har stor effekt för benägenheten att köra bil.
Men vägen till minskad bilism är inte enkel. Flera av de styrmedel som föreslås är beroende av andra aktörer, till exempel att det finns fler privatpersoner som vill samsas om bilåkandet. För att kunna utnyttja det mest kraftfulla styrmedlet, milkostnader, krävs det statliga beslut.
– Det är klart att det är ett problem och vi behöver få en nationell politik kring bilismen. Det finns inte andra ekonomiska styrmedel att ta till i nuläget. Vi har gjort teoretiska test med biltullar men det gav inte effekt på Uppsala. Det gav effekt i innerstaden men orsakade runtkörningar i andra stadsdelar, säger Ola Kahlström.
Mycket handlar om att erbjuda bra alternativ till bilen. Till exempel en ordentligt utbyggd kollektivtrafik. Men inte heller den frågan äger kommunen på egen hand då det är landstinget genom Upplands lokaltrafik som driver stadsbussarna. UL har dessutom ett uppdrag för hela länet, konstaterar utredarna, vilket innebär att framtida insatser inom Uppsala tätort behöver vägas mot behov i övriga länet.
– Vi har dock rådigheten över gatorna. Vi jobbar med framkomlighetshöjdande åtgärder såsom stombusslinjer där bussar kör i egna körfält. Och vi jobbar tillsammans med UL för att nå de trafikmål som vi satt upp.