Gottsundaskolan har gjort en lång resa från botten till godkänt. 2006 tog skolans niondeklassare examen med de sämsta genomsnittliga betygen av alla skolor i Uppsala. Samma år lyckades bara fyra av tio elever på Gottsundaskolan i årskurs 9 att uppnå målen i alla ämnen, en snudd på katastrofal siffra.
Vårterminen 2015 var situationen en helt annan. Då låg Gottsundaskolans elever över betygssnittet för de kommunala grundskolorna i Uppsala.
– Den kanske viktigaste orsaken är att alla lärare drar åt samma håll och att vi har en gemensam pedagogisk grundsyn, säger Christian Ekholm som är lärare på Gottsundaskolan.
– Vi håller hela tiden det pedagogiska samtalet igång och lär oss av varandra på arbetslagsmöten, pedagogiska konferenser och liknande. Det är otroligt viktigt för elevernas resultat, inflikar hans kollega Lotta Svedberg.
En avgörande faktor enligt lärarna handlar även om att noga följa elevernas kunskapsutveckling och se vad de behöver förbättra.
– Nu inför sportlovet kollar jag hur mina elever ligger till i exempelvis matte. Om några hamnat efter med säg procenträkning kan vi ta in en extra ämneslärare som jobbar särskilt med de eleverna, berättar Christian Ekholm.
De båda lärare som UNT träffar har med sig bilder till ett färdigt föredrag som de ibland håller för besökarna. Gottsundaskolan har i dag så bra rykte att man numera ofta får studiebesök, ett tecken så gott som något på den förändring som skett.
Att ordna så att skolans elever betygsmässigt ligger väl i linje med övriga Uppsala är en bedrift i sig med tanke på de socioekonomiska förhållandena i området. Medelinkomsten i Gottsunda är 22 procent lägre än i övriga Uppsala och arbetslösheten mer än dubbelt så hög.
För att locka elever från andra delar av Uppsala har Gottsundaskolan startat en rad profiler och inte minst fotbollssatsningen har blivit populär. I klass 9A går idag inte mindre än fem elever som tränar med pojk- eller flicklandslaget i fotboll och i en korridor hänger rader av porträtt på elever som blivit framgångsrika spelare.
Den blandning av elever som profilerna medfört har sannolikt betytt en del för betygen.
46 procent av Gottsundaskolans elever har utländsk bakgrund mot 20 procent i kommunen som helhet. Skolledningen har sett till så att det finns breda språkkunskaper inom lärarkåren.
I en av skolsalarna undervisar Mohammed Mannoun klass 7C i matematik. Han behärskar arabiska men på den här lektionen duger svenska gott.
Han skriver upp ett mattetal på tavlan och frågar vad bokstaven "n" i ekvationen står för.
Daria Balabukha kommer raskt på svaret.
– Antal burkar, säger hon och lektionen går vidare.
I en hylla bak i klassrummet ligger en packe portföljer med pärmar inuti. Alla elever har en egen så kallad portfolio med papper som ger en bild över elevens utveckling i skolan. Där kan de se vilka mål de ska uppnå.
– Tack vare portfolion vet man direkt vad man ska arbeta extra med, säger Anna Aradom som går i 9B.
Ett annat viktigt begrepp som eleverna tar upp är "måltid".
– Måltid innebär att vi under en lektion i veckan får jobba särskilt med sådant vi är bra på, berättar Emma Stenborn i 9A.
Utvecklingssamtalet då föräldrarna deltar är en annan pusselbit. Eleverna håller själva i utvecklingssamtalet och får då berätta hur de ligger till i skolarbetet och vad de ska förbättra.
Siddharth Parekh i 9C säger att lärarnas roll är viktig.
– Lärarna är måna om att det ska gå bra för oss, en del lärare verkar bry sig mer än eleverna själva.